Blogg

Varje år, när fullmånen lyser stor och gul från himlavalvet, då håller Greklands arkeologiska platser öppet på natten. Och så även i år. Över 90 arkeologiska platser i hela landet hade öppet och på en del ställen ordnades också konserter, som lockade tusentals personer.
Själv besökte jag staden Edessas arkeologiska utgrävningsplats. Ett ganska stort område som innehåller många fina fynd och där man kan promenera på antika gator och ana hur folklivet såg ut då för drygt 2000 år sen. Edessa ligger ca 10 mil nordväst från Thessaloniki.
 

Här kunde man strosa runt i mörkret eller sitta på en stenbumling och beundra fullmånens runda skiva så länge man ville, för platsen höll öppet hela natten. Vet inte varför, men kombinationen fullmåne och arkeologiska pelare är faktiskt ganska häftig. Att vi sen var helt ensamma på platsen vid 22-tiden var dessutom extra magiskt...

Efter fem vackra veckor i sommarsverige har jag precis återvänt till en monsunens Mumbai. Det är inte utan en klump i magen jag flög de tolv timmarna hit. Känns skönt att komma hem, men var orolig för att se hur hemmet ser ut efter de tusentals millimeter regn som fallit sedan jag åkte därifrån. Årets monsun har varit den kraftigaste på länge i Mumbai. Ingen bör ha missat rapporterna från vår granne i nordväst, Pakistan, och det kaos som har yttrat sig där. Från Mumbai rapporteras det istället om monsunens malariaepiedimi som jag i år fick uppleva personligen. Av de cirka 4000 smittade i staden under juni månad var jag en.

 

Frisk och kry är jag nu i alla fall tillbaka och redo att kavla upp ärmarna. Lägenheten hade överlevt, sånär som på tio par lädersandaler som har åkt på en  mögelinvasion samt en tre meter lång skåprad som hotar med att ramla ner på grund av vattenläcka i sovrummet. Efter monsunen börjar renoveringssäsongen. Då ska läckorna tätas, möglet tvättas bort och väggarna målas om. Sedan blir det tio månader sol, då är livet lite lättare.

DN om malariaepedemin i Mumbai

Info om vaccination inför resa i Indien

En bagagevåg kan vara smart för att slippa betala övervikt. Kan köpas från 100 kr.

Just när man åkt till USA har en sak man sluppit tänka på varit mängden bagage man tar med sig på planet - något som har passat alla shoppingsugna New York-resenärer utmärkt. Två väskor om totalt 65 kilo har man innan kunnat ta med sig.

Under det senaste året har ett efter ett av bolagen snålat in på vikten. När jag senast åkte över blev jag varse om att nu i princip alla har fogat sig till det nya. 23 kilo (enligt amerikanska regler 50 pounds) och bara en väska är nu tillåtet. Och det är inte så att de är lite schyssta vilket jag varit med om förut. Det 24:e kilot kostar 100 kr och all annan övervikt lika mycket/kilo. Vill du checka in en andra väska är startkostnaden för den 500 kr.

Min egna väska som vägde 28 fick raskt packas om. Hela 18 kilo fick man ha i handbagaget meddelade personalen. Men att göra som jag och stressat plocka ut den tunga necessären fylld med vätskor är inget att rekommendera. När du kommit på misstaget och vill checka in bara den kostar det alltså 500 kr extra.

 

Efter förra färden längs Melk - Krems på Donau, fick vi mersmak för vidare utforskning längs Donaufloden och tog oss sedan hela vägen från Wien till Budapest i Ungern med en annan båtfirma, Hydrofoil Lines. Det kändes lite småfuturistiskt hela proceduren att ta sig dit. Eller lite retrofuturistiskt. Man "checkar in" som på en liten flygterminal och går ombord på en skorvig båt som ser ut som en sovjetisk rymdraket ritad på 50-talet. Och när båten river loss så viberar varenda mutter i farkosten och jag funderar på om vi är på väg att lyfta, dyka eller glida fram.

Men det går inte i raketfart direkt, 5 o en halv timme senare går vi i land igen, efter ett stopp i Bratislava och en till mindre stad på vägen (att jämföras med två och en halv timme med vanligt tåg).

Vi var där över en helg bara, men det var rätt lagom för att hinna se de stora landmärkena och spontant spatsera i innerstan. Budapest är intressant att jämföra med Wien ur många aspekter. Budapest ståtar med en hel del vacker arkitektur liksom Wien och Ungern och Österrike hängde en gång i tiden ihop under imperietiden. Gemensamt är även att de dukar upp med ett fantastiskt utbud av gott att äta och dricka. Speciellt vin, som det odlas mycket av i Ungern. Men framförallt är det ett helt annat tempo som gäller i Budapest, en betydligt mer laid-back attityd till det mesta. Folk jäktar helt enkelt inte för jäktandets skull, kändes det som. De är chockerande nog också vänliga till vardags. Har kanske blivit lite väl luttrad efter två år i Wien. Däremot gick det inte att dechiffrera ett enda ungerskt ord. Det liknar inget annat språk i världen heller, jo möjligen finska.

 

Budapest delas av på mitten av Donau, på ena sidan Buda, på den andra Pest. Pest är mer "downtown" och har fler barer, affärer, shoppingstråk etc. Buda är lugnare och behagligare, har en hel del historiska monument att skryta med och ligger dessutom på en sluttande höjd. Dit upp kan man ta sig med buss, spårvagn eller med ett åkdon som liknar en skidlift, Budapest Chairlift upp till Janos-höjden. Vi tog det sistnämnda alternativet och det var värt varenda Ungersk Forint. Långsamt och majestätiskt svävade vi uppåt mot toppen. Vi glider förbi grannskap och touchar buskage som inte klippts till ordentligt. Och staden avtecknar sig därnere, gradvis i solens skymningszon. Det kändes bara så löjligt bra alltihop.

Väl uppe kan man ta sig ytterligare en bit upp, promenad kanske 15 minuter, till en liten borg och ännu en gång njuta av de böljande gröna landskapen och överblicka stadsmyllret. I borgen kan man sen köpa en glass, smäta intrycken en stund innan nerfärden påbörjas.

Mer tips om vad man kan se i Pest kommer jag följa upp med snart.

För en van bergsklättrare så är berget Olympen i Grekland inte bara gudarnas boning,utan också en rejäl utmaning. Eftersom det är Greklands högsta berg så finns det flera toppar på ca 3000 meter. Vandringsleder av olika svårighetsgrad finns utmärkta så det är bara att skaffa en karta, rätt utrustning och sätta igång. Men man ska tänka på att topparna är snötäckta en stor del av året, så det gäller att ha koll på väderleksförhållandena.

För den som vill ta det lite lugnare men ändå säga att man vandrat i berget Olympen, så finns det en lämplig liten tur som inte tar mer än en halvtimme och som även barn klarar av. Man åker till den trevliga lilla staden Litochoro och frågar efter var ravinen Enipea börjar. Där börjar den "riktiga" vandringsleden genom ravinen, men där finns också en smal gångväg på högst en kilometer som leder fram till en liten vattensamling med alldeles grönblått vatten.Men jag rekommenderar inte att hoppa i vattnet, som killen på bilden! Säkert en häftig känsla, men klipporna gör det riskabelt.  En fin liten promenad är det i alla fall som ger ett smakprov på vad Olympen innebär. Sen är det inte helt fel att avsluta promenaden med en god måltid på den strategiskt placerade tavernan Myloi.

Ett av de bästa sätten att se Dubai är från luften. Med bl.a världens högsta byggnad, The Palm & The World Islands, Burj Al Arab, Dubai Creek och flera andra arkitektoniska mästerverk inom synhåll, så är det en fantastisk upplevelse att se staden från ovan. Det finns flertalet olika alternativ för denna typ av sightseeing, såsom olika långa helikopterturer eller med luftballong över soluppgången i öknen en tidig morgon. Ett av de mest prisvärda och uppskattade turerna är med sjöflygplan, som flyger lägre och lite långsammare över de olika landmärkena. Seawings heter företaget som arrangerar turerna, och de startar antingen från Jebel Ali Resort eller Dubai Creek. Turerna kan bokas antingen direkt hos Seawings via hemsidan www.seawings.ae eller via hotellens samarbeten med olika tour operators, t ex i hotellets conciergedesk. Seawings har olika paket med olika långa turer, och planen tar max 9 personer.

Se nedan länk för en kort video när Gulf News följde med i ett av dessa flygplan:

http://gulfnews.com/gntv/travel/dubai-from-the-sky-1.671121

Seawings plan- källa Seawings.ae

 

Europas näst längsta flod, Donau, flyter igenom en lång rad centraleuropeiska länder. Den flyter även genom Österrike och mynnar till sist ut i Svarta Havet. Om man på ett smidigt och behagligt sätt vill uppleva den vackra Österrikiska landsbygden kan man med fördel anlita någon av alla båtlinjer som trafikerar längs Donau. Vi bestämde oss för att ta rutten Melk - Krems, mycket sevärt och vackert eftersom man passerar Wachau, listat som världsarv av UNESCO. Från Wien med tåg till Melk tar det en dryg timme. Där besökte vi Stift Melk, ett imponerade gammalt kloster, med en underlig paviljong med målade fantasidjur på varenda yta. De hade nog sina dekadenta stunder här förr i tiden.

Vi åkte med DDSG, inte minst för att man kunde lyxa till båtresan genom att beställa en vinprovning. Då serveras man läckra ostar tillsammans med tre utvalda vinsorter. Vinerna kommer från Wachauområdet, till vinerna fick vi en informativ folder (ihoprullad med rosettband) med beskrivningar på vinets karaktärer och smaksättning. Man blir även upplyst om omgivningarna längs Donau av en speaker som berättar historiska fakta (på tyska, engelska och, inte oväntat japanska). De japanska turisterna ombord missar givetvis inte ett enda tillfälle att fotografera precis allt av sevärdheterna. Särskilt minnesvärt var när vi passerade slottet Dürnberg, där vi fick veta att Rickard I Lejonhjärta här hölls fången av en viss hertig Leopold V.

 

Väl i Krems, också det en bedårande vacker by/stad med kullerstensgator och antik bebyggelse, tog vi oss på måfå uppåt i riktning mot vingårdarna och hamnade på en pittoresk vin/restaurang/café-lokal och noterade hur otroligt billigt och välsmakande allt var. Vi kunde även plocka saftiga björnbär från buskarna intill vårt bord. Restaurangen heter Mayer Resch och jag kan verkligen rekommendera ett besök där, liksom hela resesträckan i övrigt. 

Så är det åter dags för den årliga muslimska fastemånaden i Dubai och övriga UAE. Nymånen skådades av den s.k. "moon sighting committee" (= ungefär det högst uppsatta muslimska ämbetet)  11/8, vilket betyder att fastemånaden nu har börjat.  Då muslimerna följer månkalendern istället för vår västerländska solrelaterade kalender, så bestäms månaderna av nymånen och flyttar sig därmed också bakåt ca 11 dagar varje år. Ramadan är den nionde månaden på det muslimska året.

Under 30 dagar framåt så varken äter eller dricker alla muslimer under dygnets alla soltimmar, vilket i Dubai är från ca 04.30 till ca kl 18.30 på kvällen. I år infaller Ramadan, eller den heliga månaden, dessutom i den allra hetaste perioden under aug-sept. Det är upp mot 45 grader i Dubai denna period varje dag, och naturligtvis mycket jobbigt för dem som inte heller får dricka vatten under dagen. Inte heller turister får äta eller dricka utomhus denna månad, utan endast i avskilda utrymmen på hotellen och inne på rummet/lägenheten. Under Ramadan är det även lag på att alla ska ha 2 timmar kortare arbetstid varje dag, för att det är så jobbigt att fasta. De flesta mindre restauranger & caféer har stängt på dagtid och öppnar först runt 18.30, och alkohol serveras inte förrän efter kl 19 på hotellen. Det är heller ingen livemusik på nattklubbar och barer, eller ute i öknen. Däremot på kvällstid är det mycket kulturella evenemang, längre öppettider i shoppingmalls och många stora lftar-bufféer (måltiden de bryter fastan med efter solnedgång), som serveras över hela staden.

Saker och ting har även en tendens att gå lite långsammare under Ramadan, och många ärenden läggs på istill efter Eid Al Fitr, den stora högtid som kommer avsluta fastemånaden runt ca 9/9. För mer info om vad som gäller för turister & boende i Dubai under Ramadan, se denna länk från Time Out. För allmän info om Ramadan och dess betydelse- se wikipedias länk

Ramadantält på Atlantis hotell. inkl stor lftar buffé

Ramadan Kareem! - ( ung som vårt "God jul"- det man säger till muslimska bekanta under denna period)

Att Kreta är Greklands största ö kanske de flesta vet. Men vilken ö är näst störst? Inte lika lätt att komma på, för Euboia (eller Evia som det uttalas) är ganska okänd för de flesta utländska turister. Det är en långsmal ö som ligger längs med östra sidan av fastlandet. Ungefär mitt på ön ligger största staden Chalkida och dit går det en bro, så man behöver inte ens åka båt till ön (om man inte kommer från norra Grekland för då är det enklast att ta färjan över vid Glyfa).
Men en ö är det, och en grön sådan. Där växer både lövträd, barrträd och massor med olivträd. Och gott om berg finns det också, högsta toppen når drygt 1700 meter över havet.

Eftersom Evia är stort så kan man inte se hela ön vid första besöket. Det räcker att ta en bit i taget. Själv spenderade jag fem dagar på den allra nordligaste udden och hittade där flera fina stränder med bara ett fåtal turister. Stranden på bilden ligger i den lilla byn Kanatadika, några km utanför stan Istiea. Ett fågelparadis på vintern och ett badparadis på sommaren. Legenden säger att jaktgudinnan Artemis badade här en gång i tiden...


Några km därifrån ligger hamnen Orei, där det finns gott om segelbåtar, kafér och tavernor. Orei har, som nästan alla platser på norra Evia, en rik historia ända tillbaka till det trojanska kriget.

På tal om historia så finns det också en fin strand som heter Ellinika ("grekiska"). Den heter så eftersom det var där som den grekiska flottan placerade sig i det berömda sjöslaget vid Artemision år 480 f Kr, medan perserna under Xerxes la sina stora båtar lite längre söderut, vid stranden Vasilika. 

New Asia Bar på 72:a, eller var det 71:a våningen är inget att rekommendera för den höjdrädde.

Skybaren ligger längst upp i Swiss Hotel-Stamford och det börjar bli lite häftigt redan när vi stiger in i hissen och trycker på knappen 71. Ut kommer vi i en restaurang med utsikt över de vackraste delarna av Singapore, floden, Central Business District med de högsta skyskraporna, Marina Bay Sands med ett skepp på taket etc.

Sista trappan upp måste vi handgå och väl där finns en mycket gemytlig bar med lounge-stämning. Till skillnad från de flesta ställen i Singapore serverar de även drickbara drinkar samt annat än Husets Vin (egetbryggt i källaren). Den som är ekonomisk ser till att vara där före 21:00 då det är gratis inträde samt billigare priser i baren! Stannar man kvar efter 21 är priserna ändå inte hutlösa, utan mer som vanliga ställen i staden - trots den magnifika utsikten.

Hit kommer det garanterat bli fler besök. Det senaste på min lista dit alla mina besökare kommer lotsas...de övriga har jag redan glömt bort så jag hoppas mina påhälsare har koll på vad de vill göra! 

Det är iallafall en fantastisk stad att se på håll. Intrycket blir inte detsamma när man e på gatuplanet tillsammans med alla lokala människor.

New Asia Bar blev som en flykt från verkligheten, endast icke-lokala vistas där eftersom det är alldeles på tooook "för dyrt att köpa något att dricka på sånna där barer". Vad säger man? (inget och njuter av lugnet..) De spelade till och med ABBA musik innan technon drog igång - kanske inte så välgenomtänkt dock med tanke på att klientelet inte direkt var danssugna typer utan mer "nu sitter vi och surrar och har det mysigt"!

 

Väl värt ett besök om du är i Singapore.

Nästa destination..Pakistan om allt går som planerat.

Until then - Take care

Det finns mycket god mat att prova i New York.

Restaurangveckan i New York startade i juli och var tänkt att pågå i drygt en vecka. Men med den mängd restauranger som finns att prova här kom det som en glad överraskning när de bestämde sig för att förlänga specialerbjudandena ända till 6 september.

Många restauranger deltar med en speciell lunch- och middagsmeny som kan köpas för $24 respektive $35 alla dagar utom lördagar. Plus skatt och dricks förstås! Men det är ändå en väldigt bra deal om man tittar på en del av de finrestauranger som man kan få prova.

Boka bord i tid, gärna redan innan du anländer till New York.

I Dubais kommunala färdmedel finns redan metron, bussar och abras, dvs mindre träbåtar som går tvärs över creeken. Sedan ett par veckor tillbaka finns nu även en större variant av water taxis, som är tänkt som ett alternativ för de som hellre vill åka båt till sin destination istället för att sitta i vanliga taxi- eller bilköer. Tanken är att dessa taxis ska länka olika beach hotell med olika populära sightseeing mål längs med creeken och arabiska gulfen. Dessa taxis är med andra ord tänkta mest för turister eller affärsgrupper, och riktar sig främst till dem med ganska välfylld plånbok. Tjänsten är tillgänglig varje dag från 10- 22. Det är också möjligt att hyra dessa taxis för större sällskap eller som en privat tur på creeken alt gulfen. För mer info se denna länk från TheNational

 
Den nya designen på Dubai water taxis. Källa: RTA

Orientaliska rytmer möter frenetiska dragspel på ett glödande dansgolv, den hetaste pulsen jag mött i Wienernatten denna sommar. Stället som har öppet inpå småtimmarna heter Ost Klub och är ett eklektiskt förförande diskotek med utbud på flera dansgolv och barer. Vad sägs om innehållsbeskrivningen "Balkan Beats", Gypsy-Swing, Klezmer-Punk, Speed-Folk" och "Turbo-Polka"? Kan ju inte bli mer rätt. Supergoda drinkar och fantastiskt klientel hela natten lång!

Singapores nationaldag 9 augusti är i antågande. Denna dag är något de förbereder väl, för två månader sedan börjades flaggor hängas upp ÖVERALLT. De senaste veckorna har de flesta bilar en Singaporiansk flagga vajande från tak eller dörr. På helgerna, ca 5-tiden på morgnarna, övar jet-planen på sina uppvisningar. Uppenbarligen har de valt mitt område som övningsplats också, första gången jag vaknade av detta trodde jag att det var något sorts bombdåd som pågick mot mitt hus, och i mitt huvud började tankarna snurra om hur jag smidigast kunde ta mig ut oskadd från 16:e våningen.. Nu är jag dock van och vaknar inte ens. På måndag kommer spektaklet ha sin kulmen i alla fall och sen är det hela över - till nästa år.

En vecka senare drar nästa event igång - första gången ska Youth Olympic Games anordnas och Singapore har fått äran att hålla i premiäromgången. Som om Singapore vore en förebild för något som heter sport, vet inte vem som höll i urvalsprocessen. Det kommer pågå 14-26 augusti och unga talanger kommer resa till från alla jordens hörn. YOG kommer hållas med samma intervall from i år som "vanliga" OS.

 
Singapore's flagga, dessa som finns överallt och nedanför har vi signumet för YOG

 
Nästa blogginlägg kommer som utlovat från Pakistan dit jag beger mig på lördag. *gulp*

until then..so long

The Meydan är ett nytt hotell/hästsport komplex (en kombination som inte många städer kan skryta med) i Dubai. Det öppnade i mars 2010 i samband med Dubai World Cup, världens dyraste hästrace avseende prispengar till vinnarna. Hotellet tillhör Jumeirah group (som också har Madinat Jumeirah, Emirates Towers, Jumeirah Beach Hotel, Burj Al Arab och ökenhotellet Bab Al Shams i sin portfölj). Hotellets alla rum har hästtema och storslagen utsikt mot hästkapplöpningsbanan, under vintersäsongen (november-mars) är det kapplöpningar varje helg. Rummen har dessutom massa roliga tekniska funktioner (som gärna sysselsätter de manliga delarna av sällskapet...) såsom toalett med fjärrkontroll för vattenstrålning underifrån vid toabesök (!), tv vid badkaret/bubbelpoolen, elektriska gardiner och möjlighet att sitta i badkaret och se ut mot banan när det är race på gång. För närvarande får alla hotellgäster ocksåp gratis access till beachen på Madinat Jumeirah samt vattenparken Wild Wadi när de bor på Meydan.

Dessutom har de några riktigt bra restauranger som kan besökas även om ni inte bor på hotellet. Rekommenderar t ex PRIME, deras nya steakhouse med barock-inredning och gott kött i olika utföranden. Meydan har dessutom nyligen utsetts till en av världens bästa idrottsanläggningar i sin genre. De tar upp mot 60 000 åskadare för hästkapplöpningar på denna arena. För bilder se denna länk

Eftersom nya byggen i Dubai oftast också måste innehålla nåt typ av världsrekord så kan jag meddela att Meydan också är världens längsta hotell enligt personalen :)

 Prime restaurang

 På Meydan har du tv även i badrummet:)

En grönskande liten oas med mäktiga vattenfall. Så kan man kanske beskriva staden Edessa i norra Grekland. Med buss eller tåg från Thessaloniki västerut så är man där på ca en och en halv timme.
Med sina 17 000 invånare så är Edessa en liten stad, men dess historia ända tillbaka till antiken, då den hette Vodena, är desto mer imponerande.
Idag är Edessa mest känt för sina vattenfall. Det sägs att de skapades vid en stor jordbävning på 1300-talet. Busslaster av turister kommer till stan för att beundra och fotografera fallen som störtar ut för stupet och man kan också gå in bakom vattenmassorna. I anslutning till fallen finns en park och flera ställen där man kan dricka kaffe eller äta.

Under 1800-talet utnyttjade man vattenkraften till energi och en del av den gamla fabriksmiljön har renoverats och finns att besöka i närheten. Utsikten över  slätten är härlig och det sägs att man faktiskt se ända till Thessaloniki vid klart väder.

När termometern konstant står på över 30 grader, dag som natt så är det inte konstigt att festerna flyttas ut på gatan. Och som vanligt i New York görs ingenting halvdant. Förra helgen hölls en parad/fest som kallades Kaleidoscope. Temat var färg och alla inblandade valde en av regnbågens färger att klä sig i. Tåget på ungefär 800 personer förflyttades sedan runt om i stan för att ta över olika allmänna platser under en liten stund. New Yorkare som annars är vana vid att inte lyfta på ögonbrynen för att de har sett allt stod förundrade och tittade på - en del hängde på.

Tidigare under året hålls något som kallas "Dance Parade" som också innehåller en liten protest mot en lag som gör det förbjudet för vanliga barer att låta folk dansa där. Här formas grupper beroende på dans - och här finns allt man kan tänka sig inklusive en del ovanliga som indisk bhangra.

Då och då sticker helt enkelt det alterantiva New York fram näsan och säger "Vi finns. Det här är vår stad också." Om du är i stan under någon av dessa parader ska du absolut kolla in dem då det är svårt att hitta något som kommer i närheten hemma i Sverige förutom möjligtvis Prideparaden.

 Hubertus utkikstorn

Solen steker, i helgen var det outhärdliga 39 grader i solen. Att röra sig inne i stan känns lika kul som att vada i varmt klister. Och det finns inget hav i Österrike. I huvudstaden finns överfulla badplatser och smutsiga floder, inget mysigt alternativ. Så även om man inte kan svalka sig kan man fly staden och upp i kullarna (det finns inga riktiga berg i Nieder Österreich som Wiens distrikt befinner sig i) som ligger relativt nära och som erbjuder friska vindar och välbevarade kulturlandskap. Det kanske mest välkända är Kahlenberg med sina vingårdar och vildvuxna urskog, Wienerwald. Ett annat alternativ väl värt mödan är Lainzer Tiergarten som man kan ta sig till med allmänna färdmedel. Det är kejsar Ferdinand I:s gamla jaktmarker, grundades anno 1561 och öppnades sedan upp för allmänheten först 1919. 

Här finns vildsvin, gulliga rådjur, kråkor och schmetterlings som hämtade ur en Disneyfilm.

Hermesvilla 

Vi tog oss alltså dit och gick på hederlig hajk. Promenad igenom idyllisk mark och skog. Stannade upp mitt i den kejserliga djungeln för ett restaurangbesök och spisade gulasch och ett krus Zwickl. Passerade senare Hermesvilla, ett utsökt litet palats som kejsar Franz Josef I byggde till sin fru. Vi var aldrig inne, men jag har förtsått att det idag används som konstmuseum och visar där muralmålningar och interiörer signerade av dåtidens konstelit. 

Kort därefter kom vi till ett utsiktstorn som dedikerats för Hubertus, alla jägares skyddshelgon. Först häruppe ser man hela naturlandskapet i sin enastående prakt, en syn för gudarna. Sedan sista sträckan tillbaka till start, och lokalbussen hem igen.

Visa större karta

 

I våras var jag och såg ett av de mest minnesvärda konserterna jag sett på mindre arenor i Wien. Bandet heter något så oskuldsfullt som Der Nino aus Wien. Svårt att jämföra med något annat jag sett i Sverige eller någon annan stans, men jag skulle vilja påstå att Der Nino är en mix av Carl-Einar Häckner och sångaren i Broder Daniel. Alltså ta en skopa av Häckners monotona skruvade berättelseteknik och en nypa panda-rock från Göteborgs indieakter och ni har bilden klar för er.

Denne figur spelade alltså häromsistens på rockerhaket Chelsea (hemsidan ser ut som den gjordes för 21 år sen ungefär, sticker lite i ögonen), och det var totalt fullbesatt. Nu var jag inne och sneglade på programmet igen och han ska tydligen spela där igen 28/8. Han beskrivs mycket riktigt göra "Alltagsbanalität und Weltklasse-Poesie" i sina framföranden. Det pratsjungs och publiken flinar lite osäkert. Men så drar han plötsligt igång en rivig låt och man golvas av insikten att det är på riktigt, faktiskt. 

Jag kan rekommendera Chelsea även för dess geografiska läge, det ligger i Gürtel-stråket, hela vägen upp mot Altes Krankenhaus kantas av trevliga pubar, utbud för alla smaker och preferenser. Nu på sommaren är det mycket schysstare att hänga där då uteserveringarna öppnat.