Blogg

« mars 2008 | Main | maj 2008 »

onsdag april 30 2008

Tulum, baby!

Tulum2 För bara ett par dagar sedan landade jag efter att ha besökt FANTASTISKA Tulum i Mexiko. Om ni planerar att göra en långresa kan jag definitivt rekommendera Tulum. Tänk paradisstränder, sjukt goda tacos, hinkvis med tequila och otroliga sevärdheter. Loved it. Till skillnad mot t.ex. Thailand är det ganska få svenskar man träffar på, istället är det amerikaner, framför allt från södern som invaderar landet.

Mina tips om du ska resa till Yucatan är följande:
1. Tänk över vad dina intentioner är med resan innan du bokar boende.
Söker du chartermys? Då är Playa del Carmen grejen för dig.
Party och shopping? Satsa på Cancun.
Bröllopsresa eller annan toffelresa? Go Tulum!
Bästa stranden? Tulum!

2. Passa på att se några sevärdheter och fastna inte på stranden. Jag vill tipsa om cenotes, Chichen Itza och Vallolodid.

3. Om du ska bo i Tulum, Puerto Aventuro eller nåt annat mindre ställe, ta med dig grejer. Förvänta dig ingen shopping. Utbudet består av ribbade vita linnen med texten "Welcome to Mexiko" och annat du aldrig kommer använda nånsin igen.

4. Snorkla
Utanför Yucatan finns världens näst största barriärrev. Passa på att se färgglada fiskar!

Om ni vill se fler bilder om min resa får ni kolla min privata blogg! 

Posted by Ulrika Rudqvist at 02.19em to Resmål | Permalink | Comments (1)

Share/Save/Bookmark



onsdag april 30 2008

Township - turens vara eller inte vara

KkFavela, shantytown, slum, kåkstad. Kärt barn har många namn, och i Sydafrika är township namnet på stadsdelar där de mindre bemedlade bor. Skapade under apartheid i tvångsförflyttningarnas tid, när människor plötsligt skulle bo enligt hudfärg, är de nu segregerade områden som är oändligt vackra mitt i all misär. Afrika på en mycket kompakt yta. Hur gör man om  man som utlänning vill besöka ett township? Det är definitivt inte bara att köra in med sin egen bil – att bli ett brottsoffer är förvisso inte en garanti, men det är lätt att köra vilse om man försöker se sig omkring. Återstår då ”townshipturen”. Detta avskydda fenomen – välbärgade vita turister som åker runt i fina minibussar i Nyanga, Langa och Khayelitsha utanför Cape Town och fotograferar skjul, smuts, skräp, dörrlösa offentliga toaletter, barfota barn, getter, kor, kvinnor som tvättar för hand eller bär vatten, dagdrivande män, missbrukare och försäljare som försöker tjäna någon rand genom att sälja godis, frukt eller cigaretter. Flera av mina svarta vänner på universitetet i Stellenbosch avskyr det innerligt. ”This is not the Kruger national park” säger de, ”och vi är inte djur på zoo”.

Jag brottades med denna problematik när jag var ny i Sydafrika. Jag har alltid varit intresserad av townshipen eftersom det är så tydligt att det är där Sydafrika händer. Visst, Sydafrikas vita är intressanta och vänliga, och Cape Town city bowl är ett trevligt ställe, men en stor del av Sydafrikas befolkning är svarta och bor i township. Innan jag själv lärde känna vänner i townshipen och sedermera flyttade in i ett, var jag också på en ”townshiptur” i en fin minibuss. Mina föräldrar och syskon var på besök, jag ville så gärna visa dem det riktiga Sydafrika, eftersom det annars är lätt att förledas till att tro att Cape Town city bowl är representativt.

Kk2Vi åkte genom Nyanga, Langa och Crossroads, besökte en sangoma (traditional healer), en shebeen (informell bar dit mestadels män går, och de kvinnor som är ansedda som icke-representabla) och en kyrka. Visst var denna upplevelse en av höjdpunkterna på min familjs besök, vi kände oss välkomna och hade en bra lokal guide, men det slet i hjärtat att åka runt och ta kort på människors vardagslidande.

Jag har ingen bra lösning på problemet, men i mina diskussioner med svarta vänner om saken har jag försökt förklara att för oss som inte vet, som inte känner till fattigdom och segregation, men som vill veta för att vi är intresserade på ett mänskligt plan, vad kvarstår det för alternativ? Alla kan ju inte, likt mig, stanna kvar, flytta in i ett township, gå med i en svart kyrka och lära sig tala Xhosa.

Kk3Även om man är på en 10-dagars semester kan man ju vilja visa att man bryr sig om att se och lära sig mer om livssituationen också för de som aldrig kommer till golfbanorna och vingårdarna, inte ens till Table Mountain. Man ska heller inte glömma att av vita sydafrikaner är det ytterst få som någonsin skulle drömma om att ens sätta sin fot i ett township. Bara för den sakens skull kan det vara värt att visa att man bryr sig. Men visar man det genom att åka runt med låsta dörrar och ibland stanna och ta kort? Jag vet inte. Vad är värst? Total frånvaro eller närvaro via guidad tur? Visst är townshipturen omtvistad och den är moraliskt problematisk, men jag tycker ändå inte att man ska avstå.

Posted by Johanna Jansson at 01.01em to Resmål | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



onsdag april 30 2008

Galna kor och arga Florentinare

Florens2Man kanske inte spontant tror att det finns något samband mellan galnakosjukan och Florens. Men 2001 och alla förbud och säkerhetsåtgärder som togs på grund av galnakosjukan vad gäller nötkött märktes storartat i Florens och skapade en hel del ilska och tårar.

La Bistecca alla Fiorentina, den världsberömda florentinska steken som tillagas tjockt skuren och serveras i stort sett blodig, förbjöds av EU. Det ansågs vara en hälsorisk att äta så knappt tillagat nötkött med tanke på de galna korna.

La bistecca alla Fiorentina  är väldigt känd i Italien, men även utanför landets gränser, och är en av Florens kulinariska stoltheter så reaktionerna lät inte vänta på sig. En berömd florentinsk slaktare höll offentlig begravning för steken till och med som sändes i tv. Som bekant är italienarna mycket fästa vid mat och sina berömda rätter.

Men nu, efter dryga sju år har EU upphävt de sista förbuden och det är fritt fram att tillaga och äta denna stek igen. Många slaktare, restaurangägare och främst italienare jublar, och alla turister som vågar sig på kan på nytt avnjuta en stek så som sig bör i Florens.

Artikel på italienska här.

Posted by Sophie Abrahamsson at 11.35fm to Kultur | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



tisdag april 29 2008

Grand taxi i Marocko

Hpim4057Lokaltrafiken här i Marocko fungerar faktiskt riktigt bra, så länge man inte har alltför stora krav på punktlighet, bekvämlighet och val av rutt. Ett par starka armbågar och möjlighet att kommunicera med folk är bra att ha, speciellt när man ska åka någonstans man aldrig varit varit förrut. Jag har inget körkort, så mina barn och jag har inget annat val än att åka kollektivt när vi ska någonstans och det är inget som sätter käppar i hjulen för oss. Vi rör oss dagligen mellan Martil (staden vi bor i) och Tetuán (provinshuvudstaden).

Det finns två sätt att ta sig mellan två städer. Det vanligaste sättet är med kollektivtaxi,som går på bestämda rutter mellan städerna. Det är gamla Mercedesbilar som piffats upp med klistermärken, allsköns tingeltangel, tejp, snören och annat som hjälper till att hålla dörrarna på plats och förhindrar att rutorna ramlar ut under färd. Vid första anblicken ser bilarna oftast ut att vara redo för skroten men motorerna är starka som få och klarar det mesta där en vanlig personbil skulle bryta ihop. I baksätet klämmer fyra personer ihop sig och på passagerarsätet fram finns det plats för två. Oftast sitter man rätt bra, men har man oturen att få någon med lite större kroppshydda än genomsnittsmarockanen sitter man fast som i ett skruvstäd och kan knappt andas. Tur nog brukar det dra rätt mycket från dörrarna så man slipper få syrebrist trots att man sitter med grannens armbåge inkörd i revbenen. På vintern är det rätt skönt att sitta inklämd i en köttmassa för man slipper frysa, men på sommaren kan det bli i det närmaste olidligt varmt i baksätet, speciellt när man hamnar i de otaliga bilköerna som är en del av "det moderna livet".

Fasta priser gäller för kollektivtaxin, så länge man är beredd på att dela den med andra passagerare ("maa naess"). Det går också att hyra en taxi själv. Det kallas "kårsa" och då måste man förhandla om priset med chauffören innan man sätter sig i bilen. Priset för en enkelresa för en person är i skrivande stund 5 dirham mellan städerna Tetuán och Río Martil och resan tar runt 15 – 20 minuter. Resan mellan Tetuán och Tangier tar ca 1 timme och 15 minuter och kostar 25 dirham per person.

Man kan stanna en kollektivtaxi var som helst längst dess rutt genom att vifta med fingrarna och visa det antal passagerare som vill åka med. Finns det plats i taxin stannar den, annars kör den vidare. Om man vill att chauffören kör någon speciell väg måste man säga till i god tid och i vissa fall betala lite extra för att bli körd ända fram.

Posted by Nejma at 03.35em to Kultur | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



tisdag april 29 2008

Äventyrliga boktips

Picture_5Här är två böcker som garanterat ökar res- och äventyrslusten:

A year of adventures, Lonely planets äventyrsbok är indelad med tips efter månad. Perfekt om man vet när man är ledig men inte vet vilket resmål som passar bäst den tiden. Proppad med 218 sidor med äventyrliga tips, från ökenmarathon till resa till rymden, helt enkelt häftiga aktiviteter på konstiga platser.

Make the most of your time on earth från Rough guides. Tjockare (608 sidor) än den tidigare och har resmål uppdelade efter världsdelar, lite mer uppbyggd som en uppslagsbok. Inte bara för extremäventyrare men utmärkt för någon som vill bort från spåret alla andra turister följer och vill se något annat än charterkataloger.

Båda böckerna finns att beställa via bokhandlar över nätet, perfekt present till någon du tycker behöver se sig om i världen!

Posted by Christel Häggström at 01.37em to Böcker & Lästips | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



tisdag april 29 2008

Ingen eld ombord

MatchDe kinesiska myndigheterna har nu infört totalförbud mot transport av tändstickor och tändare ombord på flygplan. Från och med nu får man varken transportera tändstickor eller tändare i handbagage, incheckat bagage eller i fickan.

Förbudet gäller alla flyg som avgår från Kina, både inrikes-och utrikesflyg.

Foto: jmpznz

Posted by Antonia Johansson at 08.55fm to Flyg | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



måndag april 28 2008

Fotbolls-EM närmar sig

FotbollDen 7 juni smäller det. Då startar nämligen fotbolls-EM i Österrike och Schweiz. Tillsammans med Auto Europe ger vi dig här de bästa tipsen för mobilitet och säkerhet i fotbollsfebern.

Vägavgift: Vinjetten för de österrikiska motorvägarna är alltid inkluderad i Auto Europes hyrbilspriser. Resenärer i Schweiz bör dock tänka på att det tillkommer en extra avgift för vinjetten om man tänker använda motorvägarna.

Alkoholgräns: Alkolholgränsen är på 0,5 promille i båda länderna. Hastighetsgränserna är dock olika. I Schweiz får man köra max 120 km/h på motorvägarna och i Österrike 130 km/h, här gäller dock en begränsning på 110 km/h om nätterna. Som i de flesta andra länder kan fortkörning bli en dyr historia så det är ännu en anledning till att ta det lugnt där ute. 

Hyrbilar till attraktiva priser hittar du här!

Foto: Katie@

Posted by Antonia Johansson at 03.57em to Sport | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



måndag april 28 2008

Hotell Moriah Plaza vid Döda Havet

Moriah_plazaOm du letar efter ett hotell vid Döda Havet (mer information om det livgivande havet kan du hitta här.), kan jag varmt rekommendera femstjärniga Moriah Plaza (före detta Sheraton). Det är ett av få hotell varifrån man kan gå direkt ned till Döda Havets strand med det hälsosamma mineralrika vattnet. Detta är dock endast en av fördelarna med Moriah Plaza.

Hotellet erbjuder trehundra rum och sviter av hög kvalitet, en härlig restaurang med prunkande smörgåsbord till frukost, lunch och middag, högklassig underhållning både dag- och kvällstid, barnklubb, med mera. Utsikten från rummen är också fantastisk, med ståtliga berg i bakgrunden och det enastående blå havet strax nedanför balkongen.

För de flesta är nog huvudskälet för att åka till Moriah Plaza att bada och det finns det alla möjligheter till. Det är, som sagt, bara en kort promenad ned till Döda Havet och hotellet erbjuder även en stor och vacker utomhuspool (se bilden). Inne i hotellet ligger ett spa, till vilket inträdet ingår i priset för övernattning. Där finns en pool med mineralrikt vatten från Döda Havet, bubbelpool, bastu, med mera. Mot betalning finns det även möjlighet till kurer med hälsogivande lera från Döda Havet, svavelpooler, massage, och så vidare.

Om du söker avkoppling vid din nästa semester, kan jag alltså verkligen rekommendera en vistelse på hotell Moriah Plaza vid Döda Havet.

Posted by Elliot Turvall at 09.30fm to Hotell | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



söndag april 27 2008

Skärpta visumkrav till Kina

David på billigaflygbiljetter.nu berättade precis för mig att Kina skärper sina visumkrav inför OS. Nya regler är:

* Du måste ha tur och retur-biljett för att komma in i Kina.
* Du kan inte få multiply entry-visum.
* Svenskar kan inte söka visum till Kina från Hong Kong, utan detta måste göras från Sverige.

Läs mer här!

Posted by Ulrika Rudqvist at 02.33em to Förberedelser | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



söndag april 27 2008

Swahilihus

Picture_032 In i ett Swahilihus. Eller inte. Först ska du knacka på dörren tre gånger, ropa ditt ärende och sedan sätta dig ner på bänken utanför och vänta. Vänta på att någon öppnar. Bänken är bekväm. Det är bra, för du kan få vänta länge. Bredvid finns en urgröpning med vatten där du kan tvätta fötterna. Om du släpps in. Det händer om det finns en man hemma. Men om inte, så kommer dörren inte att öppnas. Däremot kommer du att höra en kvinnoröst från ”the echo chamber” – ett smalt rum med bra akustik som är placerat bredvid porten. Porten är bred. Tung. Men med en liten dörr i den stora porten. Dekoration. En del säger att det är indiskinspirerat, andra att det är arabinspirerat. I vilket fall så är det ståtliga portar.

In i huset. Sätt dig och drick vatten. Rent vatten. I tanken simmar fiskar  som äter mygglarverna så det inte odlas mygg i hemmet. Gästtoaletten är mer utsmyckad än toaletten för familjen. Upp på taket. Där finns köket. Höga trappsteg. ”Så att barnen inte ska kunna klättra upp till köket och sätta eld på hela huset.” Det är svala hus. Tjocka väggar. Svala drag från strategiskt placerade fönster. Lamu, Zanzibar, Malindi, Mombasa. Där hittar du de traditionella swahilihusen. I Lamu har en hel del av husen börjat köpas upp av fransmän och tyskar. Och jag är säker på att traditionen med att prata via ’the echo chamber’ inte kommer att leva kvar med de nya ägarna. Synd, för det ekar bra.

Posted by Hans Lind at 12.09em to Kultur | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



Travelstart VIP Om Travelstart Annat Rättsligt
Copyright © 1999-2007 Travelstart Nordic AB

Portions copyright Donvand Ltd. 2006
IATA Certified Travelstart SE Travelstart NO Travelstart DK Travelstart FI Travelstart DE