För det mesta är shoppingcenter uppbyggda som monument som tronar över en stor parkeringsplats. Inte Larcomar i stadsdelen Miraflores i Lima. Centret ar nergrävt i klippan som härskar högt över Stilla havsstranden. Detta gör att alla de tre våningarna av shoppingcentret har en rejäl utsikt över havet och de surfare som kämpar med att vänta in den stora vågen som de sedan snabbt välts omkull av. 

Detta är inte ett vanligt shoppingcenter. Det är lite begränsat. Visst finns den obligatoriska barnavstjälpningsplatsen – leklandet. Visst finns biografen – och en teater. Och visst finns bowlinghallen. Några få klädbutiker men inte i den omfattning som shoppingcenters brukar ha. Istället är det butiker för turistshopping – alpackakläder, filtar och sjalar. Och restaurang efter restaurang. Alla med havsutsikt. 

Favoriten hitintills är Mangos. En bufférestaurang med alltför mycket att välja på. En lång drinklista med alla möjliga varianter av nationaldrinken – pisco sour. Prövar en variant gjord på en lokal frukt – lucuma – sött först men hiskeligt beskt sedan. Den drinken – Lucuma sour – kommer jag inte att pröva fler gånger. 

Larcomar passar bäst alla dagar utom söndagar – för då är centret fyllt av låååångsamt släntrande familjer som omöjliggör en promenad i vanligt tempo. Detta är för övrigt något särpräglat med Lima – stilen som folk promenerar med. En hel familj i bredd men precis som bilarna efter gatorna – kryssandes till höger och vänster i en oförutsägbar rytm. Kollisioner går inte att undvika.