Okej, det här är ett rätt udda tips. Jag må ha nämnt detta ställe i förbifarten förr, men det är definitivt värt att dras upp till ytan igen. Kanske för att jag nu precis flyttat till ett fräschare distrikt i Wien, det fjortonde, och lämnat det lite mer jordnära och sjaviga femtonde, bakom mig. Jag kommer inte längre kunna kalla artikelns huvudämne för mitt stamhak och detta är mina avskedsord till detsamma. I mitt numera före detta kvarter gjorde jag i början av min vistelse där en liten egenhändig sightseeingtour för att känna av hur landet låg. Och det var ärligt talat inte mycket jag hittade värt att tipsa om. Det var allmänt allmängiltigt och förutsägbart. Så ramlade jag oförhappandes på en fullkomligt osannolik restaurang som heter något så banalt som Pizzeria Mafiosi. Jag menar, bara namnet gör att det rycker lite ofrivilligt i smilgroparna.

Fyra saker kommer för evigt bränna sig fast i medvetandet hos varje besökare till Mafiosi; 

Ett: musiken. Musiken som brölar ur dolda högtalare vid utvalda bord är ett mischmasch av det bästa och sämsta mellan himmel och gjord daterat 1986 och 1999. Besökare kommer ofrivilligt och tvångsmässigt nynna på dessa melodier Gud glömde resten av samma kväll. 

Två: inredningen. Det är något odefinierbart mörkmurrigt träslag som upptar synfältet konsekvent, överallt dinglar barlast från något piratskepp hämtat ur någons bisarra fantasivärld. 

Tre: priserna kommer chockera den mest buttra, inavlade, förstoppade urinvånaren från Wien. Och alla andra du släpar in hit. För det krävs stor övertalning innan man kan få Wienare att ta Straßenbahn till detta skumma distrikt, och än mindre att till fots sedan ta sig till ett obskyrt pizzahak från en okänd parallellvärld. Men priserna på en pizza, på en lasagne, på en äkta importerad tjeckisk Budweiser, kommer få dessa besökare att övertala alla sina vänner att vallfärda hit. Jag har sett det hända flera gånger. 

Fyra: dimensionen på pizzan. Den väller över tallrikarna och över till bordsgrannens tallrik. Slå ihop alla faktorer och ljuv musik uppstår. Ofelbart, oslagbart, obegripligt. Och gott. 

Kom ihåg var ni läste det först, för ni kommer inte hitta det i någon guidebok. Än.