Blogg

Runt om i Österrike firar man nu jul på traditionellt vis. Tydligast märks det på alla julbasarer, Weihnachtsmarkt, som poppar upp runt varje husknut.

Ståtligast av dom alla torde jul- och nyårsmarknaden vid slottet Schönbrunn vara. Det är en ganska mäktig känsla att komma in genom den pampiga huvudporten kvällstid och har hela slottet belyst framför sig med myllret av besökare som spatserar omkring. I den enorma slottsgården finns Glühweinstände med otaliga varianter rykande glöggdricka, Kaiserschmarrn (en slags fluffig pannkakssmet) och mycket annat gott. Förutom kulinariska läckerheter säljer man mycket av traditionellt hantverk och allt som glittrar och glänser.

Kultur- und Weihnachtsmarkt, Neujahrsmarkt, Schloß Schönbrunn

Runt den här perioden - i delar av många tysktalande länder, i synnerhet Bayern och stora delar av Österrike, inträffar en slags karnevalsfirande under olika beteckningar. Februari är officiellt en festlig månad med lågintensivt firande. I Tyskland går dessa festivaler under olika namn, efter lite efterforskning och rundfrågningar känns det som alla har lite olika uppfattningar om vad som är traditionellt för dem och deras stad. I Österrike heter festligheterna Fasching. Så för att inte krångla till det i onödan tänker jag förklara den versionen som gör mig minst förvirrad.

Fasching är en från början hednisk festival men som så småningom tilläts av kyrkan för att låta pöbeln leva ut sina festans lustar en gång om året. Och det gör man gärna. Varje liten avkrok och krog man kan tänka sig pyntar med faschings-pynt, om än mest för syns skull ibland. Fasching kulminerar innan Askonsdagen, dvs dagen efter Fettisdagen, alltså innan Fastan börjar. Här kallas det Faschingsdienstag, man festar allstå på vad vi kallar Fettisdagen. Lördagen är benämnd Faschingssamstag och kvinnorna har fått en egen dedikerad festlig dag som inträffar på måndagen och kallas då Weiberfastnacht. Då ska de enligt några jag hört med, kunna klippa slipsarna av män de råkar på under denna dag. I synnerhet i Köln i Tyskland tydligen.

Faschingsdienstag är iallafall mesta festardagen för de flesta, och man klär ut sig som på maskerad under annonserade teman, eller hur man själv vill. I övrigt äter man gärna bullar med sylt i, så kallade Faschingskrapfen. Påminner om en hederlig svensk semla till det yttre, men utan grädde och hatt.

Nyåret firas rejält med mycket raketer och skumpa precis som resten av världen. Men några kännetecken, helt egna för Österrike, som jag inte kan minnas att jag sett till hemma i Sverige iallafall, är följande:

• Man skickar varandra SMS såklart, men skillnaden är att man ofta sätter ihop små finurliga rim i texten till mottagaren på egenhändigt ihopsnickrad prosa, något som ska lyckönska det nya året på ett välkomponerat manér.
• Innan tolvslaget så tar man fram en liten verktygslåda med tennfigurer, en spade och en text med förklaringar. Tennfigurerna är redan gjutna till nåt som kan sägas likna spelpjäserna i brädspelet Monopol. Till exempel: en väckarklocka, ett skruvstäd, en skogssvamp, och andra förbryllande ting. Sin pjäs lägger man i spaden, som sen hålls ovanför ett värmeljus. Tennfiguren smälter sakta till en silvrig pöl som kastas i en kastrull med vatten (vi provade i år med en hink snö, men det resultatet blir inte lika intressant). Tennbiten stelnar då till en krumelur. Krumeluren lyfter man upp och håller mot ett ljus för att kunna studera dess skuggbild. Nu gäller det att använda fantasin. Antingen egen fantasi eller den medföljande "manualen" som tolkar skuggbilden. Föreställer det en drake? Då betyder det att du kommer att besegra dina fiender under det nya året. Föreställer det en fisk? Det betyder att du kommer ge dig ut på en resa. Är det en pannkaka? Du kommer bli kär på nytt detta år. Mossa? Förändringar i sikte. Och så vidare, och fler underliga tolkningar.

• Man ger varandra små grisar. Man kan köpa små grisar av plast i affärerna, och har man fått en ska man ha den i plånboken under året, det kommer bringa goda affärer och inkomster enligt sägen. Varför det är just en gris verkar ingen riktigt veta, men jag har en egen teori om att det härrör från Kelternas syn på djuret som ett lyckobringande djur.
• Efter nyåret kommer det en glad sotare och ringer på dörren. Det gjorde det hos mig på annandan och han lyckönskade oss å det hjärtligaste på det nya året och sträckte fram näven. Och så tittade han lite klurigt på mig och jag log oförstående. Sen gick han. En vän till mig förklarade strax därpå att man enligt traditionen ska ge sotaren en liten slant, för det betyder tur. Jag hann tyvärr inte få tag på sotaren innan jag fick förklaringen, men gris och drake har jag med mig 2011.

Museumsquartier, eller MQ,  är ett rejält stort område, mitt i Wien, placerad längst ner vid Mariahilferstrasse och strax innan Hofburg tar vid. Området är cirka 60.000 kvadratmeter stort, och rankas bland de 10 största kulturinstitutionerna i världen. Här har man lyckats klämma in ett antal prestigefulla muséer och allt som kan tänkas falla under kategorin "kultur". Här hittar man Moderna Museet (MUMOK), en grå koloss som visar allt kontemporärt inom konstvärlden idag. Leopoldsmuseum, med den största samlingen av konst av Egon Schiele, Kunsthalle Wien, Tanzquartier Wien, Architekturzentrum, DSCHUNGEL som är en teaterlokal för unga, med mera, med mera. Sedan har man en passage som heter quartier21 som är mer fokuserad på skapande och produktion, vad man benämner som ett "kreativt kluster". Lägg därtill en trevliga designshoppar och bokhandlare,

Men vad som gör MQ intressant och trevligt är att man verkligen lyckats att skapa en naturlig mötesplats för alla stadsbor, likväl turister, gamla, unga, mittemellan. En slags piazza för moderna människor. För att betona känslan av att man kan komma dit för att hänga och ha trevligt, har man placerat ut enorma soffinstallationer som finns där året runt. Man kan sitta minst fyra personer på en soffgrupp, i halvliggande ställning, mittemot varandra och sola, dricka öl eller bara kontemplera och betrakta folkvimlet. Och här finns gott om trevliga pubar, restauranger, klubbar, you name it. Favoritstället heter Kantine. På sommaren har man minifilmfestivaler utomhus och happenings mest hela tiden.

På vintern däremot, kan man ju inte direkt "hänga" och slappa i soffan på grund av kylan, så man har placerat ut kuvöser i vuxenstorlek som glittrar i julmörkret. Det är deras version av Glühwein-stuga, alltså man går in i kuvösen och dricker glögg och mumsar nybakade våfflor. Igår provade jag en Apfel-Zimt-Glühwein (äppel-kanel) - supergott! På menyn fanns även Turbo-punsch, gissningsvis med betoning på promillen.

Krampus och Nikolaus - elak och god jultomte i Österrike.

Nu är det jul igen, och i Wien märker man av det mest på att det plötsligt finns glühwein- och punschstand i vartenda hörn av staden. Likaså alla julmarknader, basarer och flohmarkts som är trevliga att flanera i.

Första distriktet glimmar och gnistrar alldeles extra, vilket är behövligt nu när mörkret faller på tidigare på eftermiddan. Wien känns mer storstad och faktiskt vackrare på aftonen tack vare all julbelysning.

Är man ute efter att julhandla och hitta originella presenter, kan jag varmt rekommendera ett shopping/promenadstråk som heter Wollzeile. Det ligger mellan Rotenturmstrasse och Dr Karl-Lueger Platz. Speciellt om man gillar mat och böcker. Om man börjar sin promenad uppe vid Rotenturm, kan man svänga in vid Lugeck, på hörnet ligger den berömda glassbutiken Zanoni&Zanoni, här flockas turister året runt. När man gått förbi hörnet tar man höger in på en liten pittoresk galleria som inhyser en lyxig liten restaurang och några klädbutiker. Väl ute på Wollzeile börjar stråket ner till vänster.

Kanske mest kännetecknande är att man finner många antikvariat och bokaffärer här. Ägarna har sin speciella charm och attityd. Morawa är en stor kedja med nya böcker och de har precis allt. Två våningsplan även med engelsk litteratur på ovanvåningen. Går man igenom butiken kommer man först till den bästa pressbutiken jag har hittat, sen ut på Bäckererstrasse och rakt på klassiska bohemhaket Alt Wien. Mycket trevlig atmosfär, gott käk, god öl och kanske det mest urtypiska stället man kan hitta i stan. Tillbaka på Wollzeile och vidare ner; 

Några utsökta hållplatser är: Delikatessen Böhle, Kafé Aïda, Hofzuckerbäcker L. Heiner, BonBons, Restaurang Plachutta och sist ner på gatan, men kanske det bästa stället av dom alla: Café Prückl. Prova köttbullarna där så förstår ni!

Om man orkar lite till, kan man kila in på MAK, Museum für angewandte Kunst, mittemot Prückl. Där finner man, förutom en massa intressant att titta på, även där en restaurang i toppklass.

Sen om det är fint väder kan man slutligen unna sig en promenad genom Stadtpark. En slags Central Park för Wien för att fly julstressen en stund.

Nu i helgen kommer Halloween även till Österrike. Det kommer busas och skrämmas i land och rike runt. Det är liksom i Sverige, en från USA importerad skrämselhögtid och det kommer inte bli svårt att hitta roliga temakvällar denna helg. Det bästa stället om man vill få valuta för kusligheterna, svänga sina lurviga till byns mest begeistrade DJ och imundiga landets enda och bästa Torre Libre (rom, Red Bull och limejuice) eller två, är utan tvekan Riva, som är restaurang, kafé och nattklubb i ett. Det ligger i Hallein strax utanför Salzburg.

Personalen lägger ner mycket energi på att få den rätta stämningen, inredningen smyckas omsorgsfullt med allehanda hemska och groteska attiraljer.

Sen brakar ett hejdundrande partaj igång och årets upplaga kommer inte vara ett undantag, temat detta år är serie- och filmskurkar för de som vill spöka ut sig.

Restaurangen erbjuder en väldans massa gott att äta, så det är värt ett besök även när det inte är specialfester (vilket det ofta är).

 

Indien är som bekant ett mycket religiöst land. Då cirka 80 procent av landets invånare är hinduer är detta den religion som sticker ut mest. Inte minst på grund av sina hämningslösa och glädjefyllda festivaler som infaller titt som tätt. Anledningen till att det finns så mycket att fira inom denna religion kan vara att de tillber cirka 36 miljoner gudar.

Den andra september firade hinduerna guden Krishnas födelsedag med en festival. Namnet Krishna betyder "den mörka" på sanskrit, vilket inte anspelar på en mörk insida utan snarare på en hudton. Krishna avbildas ofta som en mörkhyad eller blå, liten pojke som spelar flöjt. Festivalen i Krishnas ära heter Janmaashtami och många i Mumbai utövar ett spel, Dahi Handi, som går ut på att bygga höga pyramider av sina egna kroppar. Målet är att personen högst upp i pyramiden ska försöka slå ut en lerurna med filmjölk (på hindi heter det curd, en speciell typ av filmjölk som är mycket vanlig över hela Indien). Curden ersätts dock ofta med mindre kladdiga och mer dyrbara saker, exempelvis pengar. Traditionen påminner lite om mexikanernas lek med piñjatas; den som lyckas slå ner urnan tilldelas gåvorna som faller ur den. Överallt på gatorna i Mumbai hänger olika organisationer upp urnor, vars innehåll olika lokala pyramidlag, Govinda, tävlar om.

Historien bakom traditionen är att Krishna var väldigt förtjust i curd. Hans familj försökte febrilt gömma curden runt om i huset för att han inte skulle äta upp allt, men Krishna fann den hela tiden. Till slut lyckades de hänga upp den i taket, dit den korte Krishna inte nådde. Krishna engagerade då sina vänner i att bygga just en mänsklig pyramid för att nå sin urna med curd, vilket han naturligtvis lyckades med.

Som många andra hindufestivaler är detta en mycket glad och lekfull festival. Den som besöker Indien bör försöka pricka in en av de större festivalerna. Ljusfestivalen Diwali i oktober/november eller färgfestivalen Holi i april/mars är mina personliga favoriter. Datumen varierar från år till år då de följer hindukalendern.

Fluc, stans mesta indieklubb för mainstreampubliken i Wien, fyller snart 8, och det lär vara obligatorisk närvaro för alternativkidsen. Knökat och rökigt in i minsta kvadratmillimeter, precis i hörnet av anrika Praterstern.

Sverige, alternativmusik-Österrikarens absoluta indie-älskling, har därför inte oväntat en given plats på Fluc. Klubben heter Svennedisko och här spelas uteslutande svensk pop, ofta med inbjudna svenska akter och DJs. Den 30/4 är det dags för Das Valborg Fest, då har man bjudit hit My Darling YOU!, enligt flyern en autentisk “Love-pop duo” från Göteborg. Senare kommer man spela älg-Svennediskos “crème de la crème” av "Sweet svenska Summer Nights" 2009. Exakt innebörden av min egenhändigt fumliga översättning, ser jag verkligen fram emot att erfara på plats. Fritt inträde, startar 21.00.

Av en ren slump, träffade jag på en av initiativtagarna till Svennedisko, Jonas Eriksson (som f.ö. hamnade i Wien i stället för New York förra helgen, Eyjafjallajökulls förtjänst), och han liksom jag är lika förbryllade över denna svenska musikhajp och hur den ständigt tilltar. Det är inte bara i Wien, det är i hela Österrike. Det spelas svensk indiepop i radion så fort jag knäpper på FM4. De ömmar för våra alternativband lika mycket som vi i Sverige villkorslöst omfamnar allt på den Brittiska popscenen.

Dagen då detta skrivs huserar Fluc dessutom svenska EF, en melankolisk orkester som spelar Norra Europas överlägset bästa post-rock. Jag såg dem häromåret på Rockhouse i Salzburg, publiken var kanske inte den mest mottagliga då, så jag hoppas verkligen de får bättre välkomnande denna kväll.

 
"Irish today, hungover tomorrow" är troligen dagens sanning.

I onsdags var det den 17 mars och det innebär förstås att St Patricks Day firas runt om i världen. På vissa ställen färgas städernas vattendrag gröna, på andra håll är det bara människorna som antar denna frodiga färg.

I New York hålls varje år en St Patricks-parad som under ett gäng timmar tar över delar av stan. Trafiken och stressade kontorsnissar som ska till jobbet får helt enkelt vänta.

Ett par år har det också hållits en liten spontan anti-parad, som en protest mot att den officiella paraden inte tillåter att folk klär ut sig. Vid sidan av paraden på 5th Avenue och 58th Street samlas en liten grupp i full "Leprechaun"-utstyrsel. "Leprechauns Against Boring Parades" är förstås mest en kul grej och blir som del av det stora firandet.

På kvällen sätter var och varannan bar upp stora gröna treklöver i fönstren och säljer Guinness till specialpris. Glöm att försöka ha en lugn konversation ute i New York denna kväll.