Blogg

Boendet är ju en av de dyrare grejerna i New York, både för turister och bofasta. Detta skapar förstås efterfrågan, för besökare att försöka hitta billigare alternativ och för New Yorkare att hyra ut rum i sina lägenheter. En väldigt bra kombination.

Medan det är svårt att hitta ett hotellrum under 150 dollar/natt så kan man hyra gästrum för kanske halva den summan. Du får förstås oftast dela badrum med värden men på de billigare hotellen får du dela med ett gäng andra gäster. Dessutom får man ju tillgång till kök med den om inget annat så viktiga kylen för kalla drycker och nästan alltid också gratis wifi.

Till och med de vandrarhem jag kollat tar 40 dollar/bädd och då delar man ju rum med andra. Är man två kostar det alltså inte mer att få ett privat rum i någons lägenhet.

Det finns ett gäng olika sajter. En som inte är så känd i Sverige men som många i USA använder och som fungerar bra är AirBnB.

Testa också:
Host a Tourist
Vacation Rentals

En god vän tog mig nyligen med på en spontan helgutflykt, någonstans i Ungern.

Vi klev av vid perrongen i byn Ötteveny, mitt på blanka lördagseftermiddan. En gammal, sliten kåk tornade där upp sig, schablonbilden av ett klassiskt kråkslott, detta var tågstationen. Det var öppet så vi gick in, men där fanns inte en människa i sikte. Utanför huvudentrén fanns inte heller buss, taxi eller informationstavla. Via vårt mobila internet fann vi i alla fall adressen till ett litet "chateau" dit vi ringde, fick en vägbeskrivning och traskade den dryga kilometern genom byn.

Chateau Földváry, stoltserar med fyra stjärnor, och visade sig vara charmant, dock rejält avsides och med oss som enda gäster. Elegant dekorerat, ypperlig service men som sagt ödsligt - och aningens kusligt. Som när vi dinerade i den stora matsalen, då ekade våra röster trots att vi nästan viskade, och hela tiden ivrigt påpassade av en über-artig servitör.

Dagen därpå tog vi en promenad i byn, och det bestående minnet av den promenaden var att vid vartenda hus vi närmade oss och passerade, så ekade och avtog hundskallen systematiskt, likt en dopplereffekt – känslan av att ha deltagit i en storskalig performance var inte för långsökt!

I Yunnanprovinsen i sydvästra Kina ligger den gamla staden Lijiang, som inte bara är en av Kinas mest pittoreska och omtyckta städer, utan är även hem åt Mama Naxi's Guesthouse - i mitt tycke det bästa och mest minnesvärda guesthouse jag besökt under mina resor i världen.

Egentligen är rummen och lokalerna inte något utöver det vanliga med kinesiska mått mätt, så det är knappast standarden som gör att detta guesthouse hamnar på så många resenärers topplistor.

Det är måltiderna. Frukost och middag äts gemensamt på Mama Naxi’s innergård, till ett pris av några få kronor. Till frukost serveras té eller kaffe och alldeles utsökta, jättelika bananpannkakor och omeletter. Mama Naxi själv är en äldre, något eldig kvinna som är den som styr och ställer med allt praktiskt (inom Naxikulturen, en av Kinas många folkgrupper, är kvinnan ofta den dominanta i hemmet) medan Papa Naxi håller sig försynt i bakgrunden.

Alla gäster blir genast en del av familjen och när man efter dagens äventyr återvänder runt 18-tiden på kvällen kan man räkna med att nästan samtliga boende samlats här igen, denna gång för middagens skull - dagens absoluta höjdpunkt. Vid ett antal mindre bord på innergården, under bar himmel, levereras fat på fat av nyskapande, kryddig och vällagad kinesisk mat – kanske den allra bästa jag åt under de tre månader jag spenderade i Kina och Tibet.

Med munnen full av dessa sagolika smaker diskuterar alla nyblivna vänner sina upplevelser så långt i den vackra Yunnanprovinsen, och knyter kontakter inför fortsatta expeditioner bland bergen och skogarna. När alla fat är tomma sitter de flesta kvar och dricker god inhemsk öl eller sött varmt té ända tills solen går ner över Lijiang och den kyliga himlen ovanför blir full av stjärnor.

Mitt bland kaffeodlingarna. Uppe i Bergen. Tre timmars körning från Managua. Ett område som härjades hårt av kriget. Ett område som drabbades hårt av regnen efter orkanen Mitch för 10 år sedan.  La Dahlia. Det är i närheten av Jinotega där det fantastiska hotellet “Hotel Sollentunahem” ligger. Men det är ett annat blogginlägg.

Det är berg efter berg efter berg. Kaffebuskar överallt. Magra hästkrankar stapplar fram efter grusvägarna. Det är svårt att klara sig på kaffeodlingar när världsmarknadspriserna hoppar runt. En av kaffefarmarna har byggt ett hotell. Ett trähotell. La Sombra – Skuggan. Det ligger i en sluttning och har man tur – eller lyckas tjata framgångsrikt – så får man ett rum högst upp på tredje våningen. Det är rangliga trätrappor. Det skakar i hela huset när flera människor klättrar upp samtidigt. Men om man tittar på baksidan så är man nära marken – hotellet är byggt på en sluttning. Men det är på framsidan man ska titta. Milsvid utsikt över kaffebergen. Hängmattor. Djupa stolar. Timme efter  timme av fjärran blick.

Kaffet på hotellet är dock en besvikelse. Har odlas något som förmodligen är bland de bästa kaffesorterna (prova Classic’s Nicaraguablandning) men ändå åstadkommer man ett filtrerat blask. Den bästa drycken på hotellet kommer från de hallon som växer vilt efter sluttningarna. Märkligt smaklösa hallon – men när man blandar dem med söta bananer händer det något. Ljuv smak uppstår. Perfekt frukostjuice.

Hotellrummen är inte speciella. Brädväggar och en stor säng och ett badrum i en större garderob. Men det är inte där man ska vara. Det är på terrassen på tredje våningen där utsikten är suverän så länge solen är uppe. Sedan kommer alla stjärnorna. Och alla nattljuden. Det brummar till och helt plötsligt har man något stort och flygande i ansiktet. För en stund.

Natten – i det brädklädda sovrummet – är fylld av ljud. En hummande granne till vänster. En snarkande granne till höger. Något djur som prasslar utanför fönstret. Men det är en bra sömn, när den kommer. Frostbiten nästipp och tjockt täcke garanterar bra sömn.

På sistaminuten.se har jag skrivit ett inlägg om Fritidsresors nya hotellkoncept, Blue Unique. Läs inlägget här.

Fritidsresor har många hotellkoncept och alla heter de något med Blue, detta nya som de lanserar alltså Blue Unique och ska ha något av historik över sig. Hittills har de 16 hotell i världen och 5 av dem ligger på Gran Canaria, 4 på Lanzarote och ett på Teneriffa.
Läs om hotellen på Fritidsresor.

Om de fem hotell som ligger på Gran Canaria skriver Vagabond:
”Gran Canaria dras med fördomar som att ön är sönderexploaterad och alltför turistanpassad. Fördomar som bekräftas om man besöker turistområdet Playa del Inglés på södra delen av ön. Men större delen av Gran Canaria har inte anpassats för besökare och är inte märkt av massturism.
Cruz de Tejeda är ett av 16 naturskönt belägna hotell som Fritidsresor kallar Blue Unique. Fem av dem ligger på Gran Canaria, däribland en före detta hacienda mitt i en bananplantage, medan fyra finns på Lanzarote och ett på Teneriffa.”

Jag var själv uppe i bergen, för ett par år sedan, i ”Tejedakorsningen” som det fritt översatt betyder (Cruz de Tejeda). Eftersom det är en stor korsning där flera vägar möts och en liten mötesplats med restaurang och marknad varje vecka. Hit kommer turistbussar och inhemska kanarier för att se på utsikten och handla kanariska delikatesser. När jag var där så såg jag hotellet som då var stängt och det känns roligt att det nu ska få en andra chans att visa något nytt för de turister som kommer till ön.

Det är något som lockar. Kanske är det lukten? Kanske är det vyerna? Eller så är det närheten till den goda franska maten på Bistro Madeleine. Eller Moules frites och Leffe Blonde på Café Belga? I vilket fall – Intercontinental Dubai festival city är mitt favorithotell. Med all säkerhet bidrar deras uppgraderingspolitik till att jag gillar hotellet så mycket.

Senast betalade jag för ett rum på ett stadshotell i en mellansvensk stad – 1000 kronor - och hamnade i en tvårumssvit på 85 kvadratmeter med badkar med vy över Dubai Creek. Det är säkert också frukostarna på Anise, japanskt, arabiskt, kontinentalt eller jag vet inte egentligen varifrån allt kommer, men det är mäktigt. Och gott. Och räcker igenom en hel söndagsbilaga.

Eller så är det frukostarna på Bistro Madeleines uteservering – Eggs Benedictine och Financial Times och en ristretto. Swimmingpoolen på fjärde våningen har en avslutning sista tre metrarna som inte är något för en med svindel. Plexiglasbotten. Simma mot poolens bortre ända och se fyra våningar rakt ner. Simma snabbt tillbaka. Till fast mark. Till mindre svindel.

Fem minuters promenad genom Festival city och du kommer fram till Kalles Kaviar. IKEA. Skyltar förklarar varför det finns så få expediter. I andra butiker kan du inte gå fem meter i en butik innan du har en expedit naglad på dig. Men inte på IKEA. Där är det öde, tomt, stilla och förvirrat. Närheten till flygplatsen är också ett plus. När det är rusningstrafik i Dubai så är det segt, men om man bor vid Festival city – där finns också systerhotellet Crowne Plaza om man vill komma lite billigare undan - så tar resan tio minuter.

Tips; boka via ww.ichotels.com och betala i förväg – om du är säker på dina resedatum – det förbetalda får du inte tillbaka vid avbeställning, men du får ett superrum för halva priset.

Lukten….? Jo arabisk söt parfym.

De säger att det är ett hotell. Jag tror dem. Först. Men sedan kommer tecknen en efter en. Det är ett mentalsjukhus. Tror jag. Personalen ar klädda i vitt. De presenterar sig med namn. De ler vänligt. Snällt. Servitörerna lugnar ner en.
–”Jag vill ha en pepperonipizza med extra bacon och en öl.”
-”Ska det vara något extra på pizzan?”
-”Ja, bacon och så vill jag ha en öl.”
-”Vad vill ni ha att dricka?”

Första kvällen ringer det. Mer lugnande röster.
-”Är allt väl med er?”
På morgonen ringer jag och säger att jag har tvätt på rummet.
-”Har ni tvätt på rummet?”
-”Ja”.
Jag känner mig bekräftad.

Stranden – lång och vitsandad –är som en överdos lugnande medicin. Hängmattor. Solsängar med vita tygsjok som fladdrar i vinden. Behörigt avstånd mellan sängarna. En patients oro ska inte smitta av sig. På kvällen kommer musikgruppen. En trio som går från bord till bord, ler vänligt och frågar om man vill ha lugnande musik. Allt från Los Panchos repertoar. Smäktande toner. Vänliga leenden. De kan dock inget av Paquita la del Barrio. För mycket smärta antagligen.

Allt är inhägnat. Det finns en 18 hålsgolfbana för de mest neurotiska. Det finns också en vandring in i en djungel med ett antal laguner att bada i om man behöver kylas av. Men om du går för långt sa möter du ett staket. Ett högt staket. You can never leave....

Det finns 17 000 hotellrum i Punta Cana. Detta hotell ligger längst söderut men skryter med att de äger flygplatsen. En privat flygplats med 65 plan som landar varje dag. Helsingfors, Paris, Wien men mest från Toronto. Kanadensarna måste ha ett avtal via någon sjukförsäkring.

Punta Cana Resort & Club. Dominikanska Republiken. Ett rum med frukost kostar 250 dollar, påstår de, men det går att förhandla ner det till 126 dollar med frukostbuffé. Stor frukostbuffé. Mäktig frukostbuffé. En sån där två timmars frukostbuffé. Med lugnande leenden.

I höstas så kom Vings nya hotellkoncept ”Sunprime resorts – semester för vuxna”. Deras beskrivning på konceptet är:

” I vårt hotellkoncept Sunprime Resorts har vi lagt allt fokus på vuxna som reser utan barn. Här anpassar vi allt in i minsta detalj för att kunna ge dig kvalitet och komfort och en alldeles särskild semesterkänsla. Res med partnern, bästa vännen eller arbetskamraterna – alla vuxna som tycker om sol, god mat och elegant boende kommer att stortrivas här.”

Det är gamla/äldre redan befintliga hotell som har byggts om för att passa en barnfri målgrupp. Man har delat in det i Prime Living – lyxiga sviter att bo i, Prime Lounge – lugna miljöer att njuta i, Prime Kitchen – vällagad mat och Prime Spa & Wellness – gym och relax att träna i.

Hittills har det bara funnits sunprime-hotell på två platser på Gran Canaria, Playa del Inglés och Playa del Cura. Men nu så har man lagt till ett hotell på Teneriffa, Playa de las Américas.

Så här skriver man:
” Nästa vinter öppnar vi ett modernt och mycket fräscht Sunprime Resort på Teneriffa. Boka kan du däremot göra redan nu! Sunprime Coral Suites & Spa ligger i populära Playa de las Américas med promenadavstånd till både strand, shopping, restauranger och nöjen. Du bor i designade sviter med hög komfort och gott om praktiska och smarta detaljer.”

För den som bokar en resa denna vintern har man 1500 kronors rabatt och för den som bokar resa till nästa vinter har man en annan rabatt:

” Väljer du att bo på något av våra Sunprime Resorts på Gran Canaria under pågående vintersäsong bjuder vi på 1.500:- rabatt per bokning. Under vintern 09/10 gäller samma rabatt på Sunprime Riviera Beach i Playa del Cura samt på nya Sunprime Coral Suites & Spa i Playa de las Américas på Teneriffa.”

Om hela konceptet kan man läsa på:
http://www2.ving.se/sunprime/

Foto: Eric Borda