Blogg

måndag mars 7 2011

Beethovens sjunde i 3D

Trompe

Trompe-l'oeil, ("lura ögat") var forna tiders uttryck för att se tre dimensioner i en målning eller bild, här på bilden målat av mästaren och legendaren Andrea Pozzo i Jesuitkyrkan i Wien. Efter att ha sett Tron på bio med 3D-glasögon, föredrar jag nog ändå 3D-känslan man uppnår av att betrakta dekoren på valvet i en 1600-tals-kyrka.

Att promenera i Wiens första distrikt är att omge sig med forntida pompa och ståt. Gör man det varje dag är det lätt att bli blind för det majestätiska som samsas med arkitektur och bebyggelse av modernare snitt. De stora minnesmärkena, i synnerhet Stephansdom, som mer kan liknas vid ett brutalt megamonument i stil med rymdödlornas Concordia, lämnar givetvis ett mäktigt intryck; men man får trängas med gycklarna, pantominclownerna, airbrush-porträttörerna och turisthorderna som alla stampar på samma fläck. Många hobbyentreprenörer och nasare som slåss om din uppmärksamhet. Men det var ju inte det man kom dit för.

Det finns många fler andliga minnesmärken som ger ett minst lika mäktigt intryck, och där man kan njuta av utsmyckning och lugnet utan smattrande kamerablixtar. Normalt ser man bara fasaden på kyrkorna, på väg någonstans, vilket inte avslöjar mycket om innehållet. Tar man sig bara tid att gå in så har man ett magnifikt världsarv omkring sig, helt gratis. Ett sådant är Jesuitkyrkan, eller Universitetskyrkan. Jag var där mitt på dan, inte en enda besökare på plats utom jag. Ett eget litet inkapslat universum, andedräkten bildade små molnpuffar eftersom det är kyligt ute nu, kuslig känsla. Läser man sedan på om historik och tillkomst framträder mängder av fascinerande detaljer. Om till exempel Andrea Pozzo och att första framförandet av Beethovens sjunde symfoni ägde rum intill.

Här framförs också konserter. Program med detaljer på deras hemsida. Adress: Dr Ignaz Seipel-Platz 1.

Posted by Anders at 03.35em to Inspiration , Kultur , Museum , Religion , Resmål , Sevärdheter , Travel | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



torsdag november 11 2010

Oansenligt museum om dramatisk historia i Thessaloniki

 

Den som kommer till Thessaloniki och vill gå på museum väljer nog i första hand det arkeologiska muséet och det bysantinska. Två mycket fina muséer som är väl värda ett besök. Sen går man kanske också upp i Vita tornet och lär sig lite om stadens historia.

Men ett annat tips för den som gillar att gå på museum – möjligen lite udda för att vara Grekland - är det oansenliga Judiska muséet. Det ligger på Agios Minas 13, en liten tvärgata mitt i affärscentrum. Det öppnade i samband med att Thessaloniki var kulturhuvudstad 1997.

Att det finns ett särskilt judiskt museum i Thessaloniki är egentligen inte så konstigt när man får höra att drygt hälften av stadens befolkning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var judisk. Staden kallades på den tiden till och med för ”Israels moder”. En stor del av denna befolkning hade kommit till Grekland år 1492, efter att de blivit utkörda ur Spanien. DSCN9606

När nästan hela Thessalonikis centrum brann ner år 1917 så förstördes även de flesta av de byggnader som tillhörde den judiska kolonin. Det hus där muséet är inhyst är en av de få som finns kvar. Men det avgörande dråpslaget mot den judiska kolonin kom under den tyska ockupationen av Grekland. Inte mindre än 46 000 judar deporterades under andra världskriget – vilket var 90 procent av hela kolonin. Idag uppskattas det bo ca tusen judar i Thessaloniki– men minnet av judarnas närvaro i ”Israels moder” hålls vid liv och vårdas  i Judiska muséet. DSCN8728

Ett monument till minne av de deporterade står nere vid strandvägen, i närheten av Plateia Eleftherias. 

 

 

Posted by Ingabritt Tomboulidou at 10.10fm to Museum , Religion | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



måndag oktober 25 2010

Sista vilan för Salzburgs eminenser

Pe2ztgv5xvm6s9qk

Salzburg har en otroligt omfångsrik historia, och med den följer även en lång radda celebriteter som man högaktar och tar hand om även långt efter de är döda. En liten raritet som är lätt att förbise vid ett besök till Salzburg är kyrkan St Sebastian, med tillhörande pittoreska kyrkogården Sebastiansfriedhof, byggd anno 1512.

3wq44mhtvkzicnfb

Utsmyckningen av gravarna är både makaber och gullig på samma gång. Gravstenarna är ofta familjegravar omsorgsfullt dekorerade med dödskallar, demoner och läskiga gotiska bokstäver. Några prominenta efternamn som känns igen och som vilar här är: Mozart('s pappa och två av Wolfgangs hustrur), Weber, Doppler, Paracelsus, Nissen, m fl. 

 

Larkzz4tqp419xlb

Kyrkan har byggts till i olika omgångar delvis beroende på katastrofala bränder sm ödelagt staden, delvis beroende på aktuell regents egna tycke och smak.

En av dom var Ärkebiskop Wolf Dietrich von Raitenau och han vilar här  i ett eget mausoleum som tillhör Gabrielkapellet, ett särdeles tjusigt kapell, med dekor i målat porslin, som tornar upp sig mitt i kyrkogården.

 

Sebastiansfriedhof, Linzer Gasse 4, Salzburg.

 

Posted by Anders at 02.47em to Museum , Religion , Sevärdheter | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



torsdag september 9 2010

Människopyramider i Mumbai

Indien är som bekant ett mycket religiöst land. Då cirka 80 procent av landets invånare är hinduer är detta den religion som sticker ut mest. Inte minst på grund av sina hämningslösa och glädjefyllda festivaler som infaller titt som tätt. Anledningen till att det finns så mycket att fira inom denna religion kan vara att de tillber cirka 36 miljoner gudar.

Den andra september firade hinduerna guden Krishnas födelsedag med en festival. Namnet Krishna betyder "den mörka" på sanskrit, vilket inte anspelar på en mörk insida utan snarare på en hudton. Krishna avbildas ofta som en mörkhyad eller blå, liten pojke som spelar flöjt. Festivalen i Krishnas ära heter Janmaashtami och många i Mumbai utövar ett spel, Dahi Handi, som går ut på att bygga höga pyramider av sina egna kroppar. Målet är att personen högst upp i pyramiden ska försöka slå ut en lerurna med filmjölk (på hindi heter det curd, en speciell typ av filmjölk som är mycket vanlig över hela Indien). Curden ersätts dock ofta med mindre kladdiga och mer dyrbara saker, exempelvis pengar. Traditionen påminner lite om mexikanernas lek med piñjatas; den som lyckas slå ner urnan tilldelas gåvorna som faller ur den. Överallt på gatorna i Mumbai hänger olika organisationer upp urnor, vars innehåll olika lokala pyramidlag, Govinda, tävlar om.

  Dahi-kala

Historien bakom traditionen är att Krishna var väldigt förtjust i curd. Hans familj försökte febrilt gömma curden runt om i huset för att han inte skulle äta upp allt, men Krishna fann den hela tiden. Till slut lyckades de hänga upp den i taket, dit den korte Krishna inte nådde. Krishna engagerade då sina vänner i att bygga just en mänsklig pyramid för att nå sin urna med curd, vilket han naturligtvis lyckades med.

Som många andra hindufestivaler är detta en mycket glad och lekfull festival. Den som besöker Indien bör försöka pricka in en av de större festivalerna. Ljusfestivalen Diwali i oktober/november eller färgfestivalen Holi i april/mars är mina personliga favoriter. Datumen varierar från år till år då de följer hindukalendern.

Posted by Helene Hjelmvik at 03.55em to Högtider , Kultur , Religion , Tävlingar | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



tisdag oktober 13 2009

Dörrkodens gåta löst

Dörr

Jag har en benägenhet att lägga märke till återkommande detaljer runtomkring mig i mina resor. En sådan detalj jag ofta undrat över under min vistelse i Österrike är en kryptisk siffer- och ordkombination som återfinns på många Österrikares husdörrar. Det är skrivet i vit krita och meddelandet ser snarlikt ut var man än kommer.

Efter lite research har jag fått reda på att det är en religiös tradition som inträffar den 6 januari varje år (som också är en helgdag) - då det kan hända att man får hembesök av små barn som är utklädda till de tre vise männen. De tre visa små barnen sjunger en visa för dig eller reciterar en dikt och samlar sedan in pengar till något välgörenhetsprojekt. Sedan avslutas ceremonin med att de skriver in den där koden på dörrposten.

På bilden ovanför står det 20 + C + M + B + 04. Siffrorna är året 2004 ihopslaget. Bokstäverna CMB betyder Christus Mansionem Benedicat, vilket är latin för "Kristus välsigna detta hus". Det är lite som trick or treat på Halloween eller Påskafton men utan buset, det enda som händer om du inte skänker något är att de inte kluddar på din dörr.

Posted by Anders at 07.58em to Religion | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



söndag augusti 2 2009

Katolsk minimalism i Wien

Kubkirche1

Wien - huvudstad i Österrike och dessutom säte för ett av FN-högkvarteren (UNO City) samt atomenergiorganet IAEA. 

Kanske är det inte hit man först beger sig till om man är i Wien - FN-området är ett mischmasch av ovälkomnande betong- och stålkonstruktioner. Sjäva FN-skrapan är i mitt tycke ett osnyggt schabrak i svulstig 70-tals-futurism. Men den lummiga och spatiösa park som ansluter strax bakom komplexet (som f.ö. kryllar av joggande diplomatfolk och dignitärer) är värt besöket. Och förstås Donauturm med sin roterande restaurang som erbjuder överblick över hela stan.

Men: kolla även in en underlig byggnad som är lätt att missa. Åk t-bana U1, hpl Kaisermühlen VIC, strax utanför ligger en liten svart kub i förkråmat stål inklämd. Jag misstog den först ett överdesignat förråd, hade det inte varit för det anonyma korset som smyckar utsidan.

Stiger man in är upplevelsen helt motsatt. Ljust, rymligt och mysigt. Och ganska märkligt. Små runda fönster släpper in ljus från alla håll, likt insidan på en stor schweizerost. Jag förknippar normalt katolska kyrkor med kitsch, guld och detaljrikedom, så gissningsvis är den här minimalistiska skapelsen ett sobert undantag.

Ett absolut måste för den arkitekturintresserade resenären. Bakgrund o info hittar du här.

Posted by Anders at 07.00fm to Religion , Sevärdheter , Tips | Permalink | Comments (0) | TrackBack (0)

Share/Save/Bookmark



lördag juni 27 2009

Johannes döpares dag på Gran Canaria

090625_midsommar_vincrosbie Midsommar firas också här på Gran Canaria, precis som på så många andra ställen i världen. Och som på så många andra ställen så är den ursprungliga ritualen en hednisk sådan som firar sommarsolståndet. Sedan har den kyrkliga ”världen” tagit över firandet och gjort det till en kyrklig ritual med Johannes döparen i centrum och som anledning.

Här firas alltid midsommar eller San Juan (Sankte Johannes) den 24 juni som är dagen efter natten då sommarsolståndet infinner sig.
Dagen innan, midsommaraftonen i Sverige, är inte helgdag här. Och dagen efter är helgdag ibland, beroende på antalet andra helgdagar under året.

Det största firandet på ön här finner man på stranden i Las Palmas, Las Canteras-stranden med stort fyrverkeri vid 12-slaget. Men det ursprungliga firandet är att tända eldar och bränna upp allt gammalt, det ser man fortfarande på andra delar av ön. Den historiska anledningen till eldarna var att ge extra kraft åt solen som efter denna dagen blir allt svagare och svagare ändra tills vintersolståndet.

Jag hade inte turen att få vara med om firandet i år. Men vi var på stranden dagen innan och redan på eftermiddagen så märkte man att folk började komma till stranden för att få bra platser. Och på många olika ställen på strandavenyn så monterades olika scener upp inför kvällens uppträdanden.

På Canteras-stranden är det förbjudet att tända eldar, även om det är lite si och så med följandet av regeln, och de flesta har med sig picknick-korgar och tillbringar natten på stranden. Vid 12-slaget ska alla i och bada också och tvätta av sig gamla synder, få tur eller 100 andra olika anledningar.

Se bilder från den lokala tidningen Canarias 7, på midsommarfirandet på stranden >>>. Klockan tre på natten avslutade polisen festen på stranden på grund av flaskkastning och flera bråk. Tidigt på morgonen kom städpatrullen till stranden och fick ta hand om alla sopor som låg kvar.
Se bilder på detta här >>>

”Otroligt” skriver många på tidningens hemsida. ”Det gör ont i mitt hjärta att se vår strand så nedsmutsad och dåligt omhändertagen”. Titta här vad andra svenskar skriver om midsommarfirandet på Gran Canaria >>>

Foto: Vin Crosbie

Posted by Yohanna Ode at 07.37fm to Aktuellt , Global Citizens , Kultur , Music , Nöje , Religion , Resmål | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



tisdag april 21 2009

Påsk på Gran Canaria

0904114_paskjesus_sergisblog Ja påsken kom och gick, supersnabbt som vanligt. Fyra dagars ledighet har man här precis som i Sverige. Men här är man ledig torsdag, fredag, lördag och söndag. När jag berättade att svenskarna är lediga fredag till måndag suckade man och sa:
- Ja svenskarna vet hur man tar ut det mesta ur en ledighet. På sånt sätt så förkortar man ju två arbetsveckor istället för att helförstöra en som här.

Ja, spanjorerna kan vara avundsjuka på svenskarna de också.

Spanien är ju ett katolskt land och man firar (eller sörjer) på påsken av precis samma skäl som i Sverige, Kristi korsfästelse, död och uppståndelse. Kyrkan och religionen är en viktig del av livet här. Men jag trodde, och nu ska jag avslöja min obildning i religion, att Jesus korsfästes på långfredagen och därför så kallas den lång. För den blev så lång eftersom han satt på korset. Då skulle det ju stämma med själva uppståndelsen på måndagen, som vi har som helgdag. 

Ni kommer ihåg: ”korsfäst, död och begraven. Nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda. Uppstigen till himmelen. Sittande på allsmäktig Gud faders….” och så vidare?

Men nu talade svärfar om för mig att Jesus dog på torsdagen och uppstod ifrån de döda på söndagen då man firar själva firningen så att säga. Uppstigningen till himmelen skedde inte då, utan senare vid ett annat tillfälle. Och det är det som vi firar i Sverige, Kristi himmelsfärdshelgen. Så det så!

Här firar man påsken med en massa processioner på gatorna. Det börjar på onsdagskvällen då man har Jesus på åsnan i en procession som ska påminna om när Jesus red till olivlundarna och tog emot budskapet uppe i bergen. Man delar ut olivkvistar som folk sedan har hemma eller i bilen. En annan helg senare bränner man upp dem (jag återkommer om detta i ett annat inlägg). Sedan fortsätter det med olika processioner under helgen och högmässa i kyrkorna. Här kan ni se lite bilder från den lokala tidningen.

Men ska jag vara riktigt ärlig så firade de flesta kanarier påsken med att hyra en bungalow i södra delarna eller åka på camping. Och åkte bort för att sola och bada under dessa fyra, lediga dagar. Bilköerna var enorma, både för att åka ut ur Las Palmas på onsdagskvällen/torsdagsmorgonen och för att återvända på söndagskvällen. Bilder från ”påsksemestern”.

Och det är väl ingenting att sticka under stol med att folk hellre ligger på playan en ledig helg än att sitta i kyrkan.

Foto: sergis blog

Posted by Yohanna Ode at 11.36fm to Aktuellt , Kultur , Religion , Resmål , Sevärdheter | Permalink | Comments (1)

Share/Save/Bookmark



fredag april 10 2009

Högmässa och marknad i Teror på Gran Canaria

Terormap Jag fortsätter på förra veckans tema, söndagsutflykter och berättar om en annan utflykt som vi gjorde tillsammans med mina svärföräldrar i februari.

Teror är en stad som ligger på norra delen av ön, cirka en halvtimmes väg från Las Palmas. Staden är mest känd för sin kyrka med dess helgon som är det största av helgonen här på ön. Läs mer om helgonet och dess fest på mitt tidigare blogginlägg.

Kyrkan är enorm och firar högmässa varje söndag varje hel timme. När vi kom dit så var det 12-högmässan och kyrkan var fylld av folk och det verkar som om den fylls vid varenda timme av folk som kommer och vill se madonnan/helgonet och lyssna på högmässan, som är väldigt olik en högmässa i Sverige (mer om detta en annan gång).090402_teror1

Utanför kyrkan ordnas hela söndagen en marknad med stånd som fylls av mat, djur, kläder och religiösa saker som radband, bönekort, madonnastatyer och mycket annat.

Efter att vi lyssnat på högmässan så gick vi runt i staden och tittade på allt som fanns att titta på och jag köpte mig ett radband och ett kors med Jesus på till min religionsintresserade lillasyster. Vi köpte typiska kanariska, hemmabakade bröd som majs-bröd, mjölk-bröd, ägg-bröd och de typiska ”suspiros” som är maränger som är kletiga i mitten...

090402_teror2 I ett stånd sålde man djur och vi såg hundvalpar i bur, sköldpaddor simmandes i skålar och tuppar och hönor som kacklade i kapp med varandra.

Marknaden håller på tills klockan 14 varje söndag, sedan plockar man ihop och går hem för att äta söndagsmiddag. Vi åkte vidare till en restaurang och åt söndagsmiddag där. Men om den restaurangen berättar jag en annan gång för det var jättegott och vi åkte därifrån mätta och med matlåda till morgondagen.

Posted by Yohanna Ode at 07.00fm to Kultur , Produkter , Religion , Resmål , Sevärdheter , Shopping | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



fredag mars 13 2009

Träffpunkten vid Afrodites vik

DSCN4183

Träffpunkten framför andra för svenskar i Grekland är Skandinaviska kyrkan. Den har fungerat oavbrutet i över 30 år. I början var den mest till för alla de båtar med skandinavisk personal som la till i Pireus hamn – då kallades den också för sjömanskyrka, men numera har den en annan karaktär. Nu är den istället en viktig träffpunkt för bofasta skandinaver i Aten-Pireusområdet men också för alla de turister som besöker landet under sommarhalvåret.

Att den ligger där den ligger, vid Afrodites vik på Akti Themistokleous 282, det vill säga alldeles vid havet i Pireus, har förstås att göra med att det var lätt för sjömännen att ta sig dit när de hade några timmar ledigt i hamn. För de turister som bara är på kort besök i Aten kan det kännas lite långt bort (man måste åka tunnelbana till Pireus, sen buss 904), men det brukar vara värt besväret – inte minst på grund av det goda hembakade kaffebrödet!

Kyrkan har förutom cafeteria även internet, bibliotek, tv-hörna, nordiska tidningar och en lägenhet för  korttidsuthyrning. Man ordnar också gudstjänster och andra aktiviteter varje vecka. Öppettiderna är för tillfället klockan 17-20 måndag till fredag samt söndag kväll. Så den som tänker åka med kvällsbåten från Pireus hamn ut till någon ö i Egeiska havet hinner gott och väl med att ta en fika först på Skandinaviska kyrkan.

Posted by Ingabritt Tomboulidou at 05.57em to Förberedelser , Kultur , Religion , Tips | Permalink | Comments (0)

Share/Save/Bookmark



Travelstart VIP Om Travelstart Annat Rättsligt
Copyright © 1999-2007 Travelstart Nordic AB

Portions copyright Donvand Ltd. 2006
IATA Certified Travelstart SE Travelstart NO Travelstart DK Travelstart FI Travelstart DE