Blogg

När man besöker Thessaloniki i Grekland bör man absolut sätta av lite tid för att gå in i några av de bysantinska kyrkor som ligger i centrum. En av dem är Agia Sophia (eller Hagia Sophia som det står i vissa guideböcker). Man vet inte exakt när den byggdes, en del hävdar att den är från 300-talet, andra från 700-talet, men i vilket fall som helst är den en av de äldsta kyrkobyggnaderna i landet. Och av den anledningen finns den också med på UNESCO:s världsarvslista.

Precis som namnet säger, så har den en hel del gemensamt med Hagia Sophia i Istanbul, både till utseende och vad den gått igenom under historiens lopp. Den var ortodox domkyrka under hela den bysantinska tiden, men under korstågen på 1200-talet blev den katolsk kyrka. Inte nog med det, när Grekland föll för det osmanska riket på 1400-talet så förvandlades kyrkan till moské. Och som moské fungerade den ända till 1912 då Thessaloniki befriades och blev grekiskt igen. 

Under 1900-talet skadades Agia Sophia av flera jordbävningar, men fortfarande står den där, stor och imponerande, mitt i stans affärscentrum. Så varför inte slinka in där nästa gång och låta dig imponeras av de fina mosaikerna och av att den fortfarande står kvar efter minst 1300 års stormig historia

Boendet är ju en av de dyrare grejerna i New York, både för turister och bofasta. Detta skapar förstås efterfrågan, för besökare att försöka hitta billigare alternativ och för New Yorkare att hyra ut rum i sina lägenheter. En väldigt bra kombination.

Medan det är svårt att hitta ett hotellrum under 150 dollar/natt så kan man hyra gästrum för kanske halva den summan. Du får förstås oftast dela badrum med värden men på de billigare hotellen får du dela med ett gäng andra gäster. Dessutom får man ju tillgång till kök med den om inget annat så viktiga kylen för kalla drycker och nästan alltid också gratis wifi.

Till och med de vandrarhem jag kollat tar 40 dollar/bädd och då delar man ju rum med andra. Är man två kostar det alltså inte mer att få ett privat rum i någons lägenhet.

Det finns ett gäng olika sajter. En som inte är så känd i Sverige men som många i USA använder och som fungerar bra är AirBnB.

Testa också:
Host a Tourist
Vacation Rentals

I New York finns det ju alltid en uppsjö av olika nattliga nöjen. Det senaste jag upptäckt är klubben "Basement Bhangra" som går av stapeln en torsdag i månaden på SOB:s i West Village.

Bhangra är indisk musik och dans från regionen Punjabi. Den innehåller mycket trummor men glider ibland över till hiphop beats. Den viktigaste kroppsdelen för dansen är axlarna som ständigt ska skakas, gärna med händerna lyfta över huvudet. Det är lite svårt att beskriva, men jag lovar - det är omöjligt att stå stilla när DJ:n sätter igång.

Det roliga med den här klubben är också att om man kommer i tid, vid 20.30-21, så hålls en danslektion där man får lära sig några kul grundsteg som man sen kan använda under resten av kvällen. Kommer man före 20 får man dessutom gratis mojitos - och det kanske hjälper när man ska skaka loss sen. Förbered dig på träningsvärk.

Från januari fram till mars, drar italiens stora vinterrea igång. Städer som Rom, Milano, Venedig, Bologna och Neapel har redan startat, medan Florens väntar till den 7 januari. Befinner ni er i Italien så ta chansen att fynda exempelvis kläder och skor till vrakpriser, och gör som italienarna själva - bege er till de stora modehusen och fynda dyrgripar till överkomliga priser!

Om man vill tillbringa en annorlunda och makaber eftermiddag i Florens är stadens seriemördare och dödsstraff museum en möjlighet. Här ges möjligheten att fördjupa sig i obehagligheter och redan vid entrén möts du av en docka föreställande Hannibal Lecter (som var så förtjust i...just det, Florens).

Såhär presenterar sig museet: Serial Killers and Death Penalty: the most disturbing murderers from Jack the Ripper to nowadays.

Om ni inte blir avskräckta utan finner något intressant i ämnet, finner ni museet inte långt från Domen, längs berömda gatan via Cavour, nr 51. Öppettider 10.00 - 23.00.

För downtown måste du korsa gatan och använda den andra nedgången.

Det finns alltid ett par punkter där man lätt kan skilja lokalborna från turisterna i en stad. Uppförandet i lokaltrafiken är en sådan när det gäller New York. Det är alltid kul att se folk som går åt fel håll, inte hittar plingknappen på bussarna och inte förstår hur man öppnar bakdörren - vänta på gröna lampan och rör sedan vid den gula plastremsan på dörren.

Det allra första tillfället att göra bort sig här för mig var att jag inte tittade ordentligt på skyltarna i tunnelbanenedgångarna. Det är nämligen många stationer där man måste välja rätt nedgång för att hamna på tåget i rätt riktning. När man väl gått igenom spärrarna och upptäckt sitt misstag kommer man inte in på samma biljett i den andra spärren. Man måste nämligen vänta 18 minuter eller köpa ny biljett, vilket beror på att folk inte ska fuska och dra kortet för sina vänner.

Andra förvirringsmöjligheter är expresstågen. Till viss del kan man läsa sig till att Q är express och N och R inte är det, men exakt vilka stationer de olika tågen stoppar vid är svårare att veta och ibland skiljer det sig mellan vardag och helg. Det kan också vara så att ett tåg som är express i Manhattan blir lokalt i Brooklyn.

Om ni besöker Florens under jul, ta en varm choklad eller en kaffe vid Piazza Signoria mitt i Florens på det anrika kafét Rivoire, mitt emot Palazzo Vecchio.

Och passa på att köpa en inslagen Panettone att ta med hem till julbordet, den italienska julkakan som säljs i alla kaféer under jul.

Venedig i all ära, förtrollande i sin charm och lätt att förlora sig i bland alla snirkliga gatustråk, för dess konstbiennal och gondoler som glider fram, men... jag fick lite klaustrofobi till slut - tur då att man enkelt kan fly spektaklet och ta en färja ut mot de två tvillingöarna utanför stan, Burano och Murano.

Kortfattat är Murano världsberömt för sin historia av glastillverkning. De var mellan 1200-1700-talet världsledande inom glaskonst och man hade utvecklat tekniker ingen annan hade tillgång till. På öns glasmuseum finns de superhemliga "glasrecepten" man grundade sin framgång på. Inte för att de går att begripa för en lekman, men ser man vilka otroliga kreationer de åstadkom med glasmaterial på den tiden, inser man receptens betydelse.

Burano däremot är mer känt för sin tradition av handarbeten, broderier och hantverk. Men jag skulle tippa på att man åker till Burano mer för att gå omkring och titta på de märkliga husen. Tänk tjocka färgglada legoklossar utspridda på ett om än pittoreskare mini-Venedig, och ni har bilden klar för er. Missa inte heller att besöka den vackra kyrkogården, där finns en otrolig detaljrikedom i utsmyckningen av gravarna och ornamenteringen runtomkring.

En burrito är en mexikansk snabbmatsrätt som är mycket populär på den amerikanska västkusten. Det är ett slags tunnbröd som proppas full med kött, guacamole, sourcream, ost, grönsaker, bönor, ris, chili och massor av annat gott. Den kan i princip skräddarsys för att passa varje smak. För en hungrig resenär i USA är detta en perfekt måltid – billig, mättande, ganska nyttig och alltid god.

Det råder nog inga tvivel om att man hittar San Franciscos bästa burrito i The Mission, stadens mexikanska distrikt, där spanska fungerar lika väl som engelska. Men efter det konstaterandet går åsikterna isär. Jag gav mig därför ut för att hitta stans bästa burritoupplevelse.

Det blev en rätt grisig uppgift. Något kilo tyngre, men inte särskilt mycket fattigare kunde jag slutligen konstatera att vinnaren var burriton på restaurangen Pancho Villa, på 16th Street, mellan Valencia Street och Mission Street. Den är perfekt inpackad med fräscha ingredienser, till och med köttet och kycklingen ser ovanligt fräscht ut. Det roliga här är att man får se på när de anställda packar och rullar burriton - ett häftigt hantverk som görs på några få sekunder av flinka, vana fingrar. Servicen är utmärkt, här finns till och med en säkerhetsvakt (som visserligen mest agerar dörröppnare) och dessutom en rätt speciell diskplockare som i sann ”Rain Man” stil imponerar på gästerna med sin förmåga att kunna säga vilken veckodag de fyller år på, oavsett vilket år det handlar om. Allt detta gör burritoupplevelsen till något utöver det vanliga. Ta mitt ord på att ni inte kommer att bli besvikna!

Vill ni ringa till Pancho Villa, så är numret 415.864.8840.

Café Zonar´s i Aten är rena paradiset för den som gillar sötsaker och fina bakelser. Där är bakverken små konstverk och det är en ren fröjd att bara studera dem i kyldisken - för att inte tala om hur himmelskt de sen smakar...

Även om  Zonar´s nyligen renoverats och har modern inredning, så är det ett klassiskt och ärorikt café med många år på nacken. Det öppnades 1936 och har under alla år varit en träffpunkt för det atenska överklassen. Det har fortfarande en exklusiv stil, men numera ser man alla typer av gäster, särskilt vid borden utomhus på sommaren.

Men smakar det, så kostar det. Kaffet ligger runt 5 euro och en bakelse kostar minst 8.50 (de flesta kostar 10 euro). Servicen är dock exceptionellt god, med personal som är både snabb och ovanligt trevlig. Zonar´s ligger mycket centralt, i hörnan Panepistimiou - Voukourestiou, ett stenkast från Syntagma-torget.